Efter folkmordet
1994 var landet sönderslaget, Rwanda hade nått nollpunkten. På folkmordsmuseet, Kigali Genocide Memorial Centre, berättas om denna tid. Då jorden var lika djupt röd, regnmolnen lika tunga och den etniska beteckningen i ID-handlingarna var skillnaden mellan liv och död.
Speltid - 5:05
Vittnesmål: Devote Mukeshimana berättar om sin uppväxt och om upplevelsen av att tillhöra en minoritet
Speltid - 4:34
Vittnesmål: Devote Mukeshimana berättar om upplevelser av diskriminering innan folkmordet
Speltid - 9:30
Vittnesmål: Devote Mukeshimana berättar om vad som hände när folkmordet började.
- De underminerade den lokala FN-styrkan, UNAMIR, och förstörde relationen mellan FN-styrkan och RPF (tutsie-rebellerna).
- Zonen blev en utväg för förövare. Flera av de som flydde gjorde så via den franska säkerhetszonen.
- Fransmännen hängde flaggor över hela Rwanda och ropade ut att de hade säkrat landet, vilket fick många tutsier att lämna sina gömställen, bara för att bli mördade av Interahamwe eller andra extremister.
- Detta ledde till att franska soldater, enligt senare vittnesmål, först på plats insåg att de var vilseledda och att deras huvudsakliga uppdrag egentligen kom att bli att ge hjälp åt förövarna.
