Här berättar sex överlevande från Förintelsen om några av sina minnen. Läs, titta på bilder och lyssna på deras berättelser i korta ljudklipp.
Vittnesmål på den här sidan
Jag var bara femton år gammal men ganska lång, inte alla femtonåringar fick leva.
Sex miljoner judar utplånades under Förintelsen. Bakom varje siffra finns en människa och ett livsöde. Förutom alla de som mördades finns de som överlevde och bär på smärtsamma och traumatiska minnen om sina upplevelser.
Dina Rajs, Stockholm, 2008. Foto: Johanna Hanno
Jag fick en halskedja med ett kors. Nu var jag inte längre Dina utan Maria med smeknamnet Marika. Vi levde gömda.
Dina Rajs med sin mamma.
Lyssna: Presentation av Dina Rajs
Lyssna: Dina berättar om razzia i Novi Sad
Lyssna: Dina berättar om hur hon som sexåring levde gömd i Budapest med falska identitetshandlingar
Vittnesmål på den här sidan
Garbyela Bromberg, Stockholm, 2008. Fotograf: Johanna Hanno.
Lyssna: Gabryela Bromberg om hur hon och hennes kusin Oleg flydde från en marsch från ghettot i Zamosc till ett förintelseläger
Lyssna: Efter flykten var Gabryela gömd i mer än två år i ett skjul hos en polsk familj.
Vittnesmål på den här sidan
Jakob Ringart, Stockholm, 2008. Fotograf: Johanna Hanno.
Familjen Ringart vid en fredagsmåltid 1933 i deras hem i Lodz i Polen. Från vänster sitter Jakobs bror Boleslaw, 11 år, hans far Isaj, Jakob själv, 8 år, hans bror Aron, 16 år och hans mor Sara. Hela familjen, med undantag av Jakob och Boleslaw, mördades under Förintelsen. Foto: privat
Lyssna: Jakob Ringart berättar om livet i ghettot i Lodz i Polen. Där levde han som tonåring med sin familj mellan 1940 och 1944
Lyssna: Jakob Ringart berättar om den ständiga hungern i ghettot
Lyssna: Den 26 juli 1944 anlände Jakob och hans familj till Auschwitz. Jakob var då 19 år
Lyssna: Jakob Ringart berättar om vad som mötte honom efter sin ankomst till Auschwitz
Lyssna: En morgon i Auschwitz som etsat sig fast i Jakobs minne
Vittnesmål på den här sidan
Jovan Rajs 2008. Foto: Johanna Hanno
Jag hade bara en enda tröja, en polotröja. Lössen la ägg i vecken och gömde sig mellan maskorna i tyget. Det kliade nonstop.
Familjen Rajs, från vänster: mamma Enic med Jovan i knät, storebror Djurica och pappa Hugo, Petrovgrad, 1933. Jovan var den ende som överlevde. Foto: privat.
Lyssna: Presentation av Jovan Rajs
Lyssna: I april 1945 är Jovan och många andra fångar på ett tåg. De är mänskliga sköldar som ska skydda tåget från att bombas
Lyssna: 12 år gammal befriades Jovan från koncentrationslägret Theresienstadt. Han berättar här sitt minne från krigsslutet
Vittnesmål på den här sidan
Livia Fränkel, Stockholm, 2008. Fotograf: Johanna Hanno.
Jag var bara femton år gammal men ganska lång, inte alla femtonåringar fick leva.
Badutflykt en vacker sommarsöndag. Héidi och Livia nr 2 och 3 från höger, andra raden, Sighet, 1937. Sex personer på bilden överlevde Förintelsen. Foto: privat
Lyssna: Presentation av Livia Fränkel
Lyssna: Lyssna: Livia berättar om hur familjen en vacker försommarmorgon i maj 1944 tvingades lämna sin stad
Lyssna: Efter tre dagars tågresa våren 1944 stannade tåget med ett ryck. Livia berättar om ankomsten till Auschwitz-Birkenau
Lyssna: Sent på kvällen 17 maj 1944 skiljdes systrarna Livia och Héidi från resten av familjen på tågplattformen i Auschwitz.
Livia Fränkel och Amanda Glans berättar tillsammans Livias historia
Vittnesmål på den här sidan
Mordechai Baran, Stockholm, 2008. Foto: Johanna Hanno.
"Man fick vara som en häst. Det var bara att lyfta och lasta, lyfta och lasta, dagarna i ända."
Fyra av syskonen Baran, från vänster: Golda, Mordechai, Lemel-Mayer och Israel, Wienuzów, oktober 1939. Foto: privat
Mordechai Baran, Wieruzów, 1945. Foto: Privat.
Lyssna: Mordechai Baran, eller Max som han kallas, berättar om livet före kriget
Lyssna: Mordechai berättar om hur det var att komma till Mauthausen. Om hur han blev besiktigad och fick arbeta hårt utan att få mat
Lyssna: Mordechai berättar om dödsmarschen som började när de allierade närmade sig.
Sara, Mordechai och Tola Baran, Stockholm, 1956. Foto: privat
