Till innehåll

Kirunasvenskar kallas de hundratals svenska arbetare med familjer som utvandrade till Sovjetunionen på 1920- och 1930-talen. Arbetslösheten och fattigdomen var stor i Sverige och i hopp om ett bättre liv valde många, framförallt från Kiruna, att resa till Karelen. Men verkligheten blev en helt annan.

En gruppbild på ett tjugofemtal barn med yngre kvinna i mitten.

Flera svenska barn gick i skola i Uhtua, Karelen. Källa: Kaa Eneberg

  1. De första svenska Sovjetpionjärerna anlände till Karelen 1923. Det var en grupp på 30 personer, bestående av fabriksarbetare och deras familjer från Hallstavik och Nacka, i Stockholmstrakten.
  2. Nästa grupp var från Kiruna i Norrbotten, varav många var gruvarbetare som blivit av med sitt arbete genom kommunens nedskärningar.
  3. Den tredje gruppen bestod av svenskar och finländare som tidigare varit bosatta i de skandinaviska emigrationssamhällena i USA och Kanada. De var drabbade av den stora fattigdom som följde den amerikanska börskraschen 1929.

En taggtrådsomgärdad gång i vinterlandskap.

En korridor fångarna passerade mellan lägret och arbetet i kolgruvan i Inta, Sibirien. Källa: Kaa Eneberg

Ett svartvitt foto på en kvinna och två unga flickor.

Hilma, Astrid och Alice på foto i skogslägret Pongoma1941, för resan till Sverige som aldrig förverkligades. Källa: Kaa Eneberg

En snötäckt bergstopp och i förgrunden skymtar ett hus omgivet av en skogsdunge av gran.

Apatitberget Hibina och svenskhuset som Mary bodde i 1933-35 i Kirovsk (då Hibinogorsk). Till vänster är en infälld bild av barnen Lindberg. Källa: Kaa Eneberg

...som vuxen förstod man ju att de flesta man såg var tvångsförflyttade människor

Thelma med föräldrarna ombord på s/s Gripsholm. Källa: Kaa Eneberg