Romer är en av de nationella minoriteterna i Sverige. Det är inte en enda folkgrupp, utan ett samlingsbegrepp för människor som har ett gemensamt ursprung från olika folk som talade romani långt tillbaka i historien.
Här kan du läsa om historiska händelser som påverkat romer i Sverige, och om svenska statens förhållande till romer genom historien.
Resandefamiljen Vilhelmsson Brandin omkring 1913. Som många resande vid denna tid sysslade familjen med korgbindning, förtenning av kopparkärl och gårdfarihandel med bland annat bleckkärl. Kanske är det sådana verktyg och varor som anas i lådorna och under filtarna. Foto: Jakob Lindwall / Hälsinglands museum
På den här sidan
- Resande (som ibland har kallats för resandefolket eller resanderomer)
- Kalderash
- Kaale eller kalé
- Lovara
- Arli
- Gurbeti
- Resande
- Svenska romer
- Finska romer
- Utomnordiska romer
- Nyanlända romer
Personer ur den romska gruppen Lovari har slagit upp ett tillfälligt tältläger. Att bo i tält som romerna gjorde vid denna tid var mycket svårt. Man bäddade med hö med en presenning ovanpå och sov tillsamman under tjocka täcken. Det var mycket kallt och fuktigt i tältet och i vissa tält inte möjligt att elda över huvud taget. Foto: Selma Sahlberg / Bohusläns museum. CC BY-NC-ND
I Stockholms tänkebok (protokollen från stadens råd) från 1512 finns den första uppgiften i Sverige som handlar om att romer kommit till Stockholm. Med nutida svenska blir texten: ”Den 29 september 1512. På ärkeängeln Sankt Mikaels dag kom romer till staden, vilka sades komma från Lilla Egyptens land. De hade sina hustrur och med barn med sig, och somliga hade späda barn. De fick husrum i Sankt Lars gillestuga och var trettio par. Deras hövitsman hette Anthonius, en greve med sin grevinna. De var i härberget, när Lasse Matsson etc. Staden skänkte dem tjugo mark.” Bildkälla: Stockholms stadsarkiv.
1642 års ordning och stadga om tiggare och fattiga. I paragraf 17 som handlar om ”zigeuner och tattare” kan man läsa att, när ett sådant ”parti” påträffas ska de gripas och om någon av dem kan övertygas om tjuveri eller annan missgärning ska denne straffas till livet utan föregående rättegång. De övriga i partiet ska drivas från län till län ut ur riket. Kommer de sedan tillbaka ska de gripas och föras till något slott att arbete i i järn vid vatten och bröd. Detta var ändå en mildring av formuleringarna i 1637 års plakat som stadgade att ”Zigeunare och Tattare” skulle straffas till livet och deras hustrur drivas ur riket. Ordvändningarna i denna stadga finns i flera lagtexter rörande ”tattare” långt in på 1800-talet. Bildkälla: Frantzwagner Sällskapet.
Bilden kommer från en skissbok daterad 1844-47 och har titeln ”Zigenare”, en benämning som vid denna tid användes av majoritetsbefolkningen om de resande, vid sidan av ”tattare och ”skojare”. Teckningen visar inga spår av den ”zigenarromantik” som under artonhundratalet blev ett mode inom konsten. Två kvinnor med huvudduk, diklo på svensk romani, går längs en landsväg. Den ena bär sitt barn på ryggen, den andra drar en liten vagn med ett barn i. En pojke med mössa håller sin mor i handen. Bakom dem en man i hatt och ett metspö över axeln. Efter sällskapet traskar en gris, vilket vittnar om den tradition som förekommit bland resande i äldre tid att föda upp grisar under sina vandringar. Bildkälla: Johan Georg Arsenius arkiv,teckningar,Krigsarkivet. Foto: Sebastian Casinge/Hälsinglands museum
Ett romskt läger besöks av välgörenhetskvinnor. Någon gång mellan 1897-1910. Bildkälla: Maria Helmina Gustafva Kihlbaum / Sundsvalls museum. CC BY-NC
Romer i staden Asperg i Tyskland deporterades 22 maj 1940. Foto: Bundesarchiv / Wikimedia commons
Affisch för föreläsningsserie om rasbiologi i samband med folktypsutställningen i Stockholm 1919. Bildkälla: Kungliga biblioteket, Vardagstryck.
Förslag om lag till sterilisering 1933. Bildkälla: Statens offentliga utredningar 1933 :22
Fotografi av förtennarna Jonas Eriksson, Frans Vestman Faltin och dennes far Oskar Vestman Faltin. Fotografiet sannolikt taget 1915-1930 i Renholmen, Byske socken, där familjen var bofasta. Männen är av norrländska resandesläkter och poserar med sina arbeten: kittlar, hinkar, kaffepannor, grytor m.m. De utför sitt arbete vid en sjö, vilket var det vanliga tillvägagångssättet för att ha tillgång till kylning. Förtenning var ett viktigt arbete i det gamla bondesamhället för att förhindra kopparförgiftning. Resande har varit kända som förtennare och utfört hantverket sedan äldsta tider. Bildkälla: Foto: Herman Fahlgren/Västerbottens museum. Public domain
Ur Socialstyrelsens inventering av ”tattare”. Med stämpel från Falu landskansli 1944. Foto: Sebastian Casinge / Frantzwagnersällskapet
Jag vet inte hur många gånger som jag har varit med om att bli bortkörd. Som längst bodde vi kanske ett halvår på ett ställe, men oftast var det bara ett par dagar. Ibland bara några timmar.
En familj samlad för fotografering vid bilen. Bilden är tagen i Storvik, juli 1950. Foto: Aina Löfgren/Hälsinglands museum
Vi ska ha precis samma möjligheter som alla andra svenska medborgare har!
Diana Nyman talar under invigningen av utställningen ”Vi är romer” på kulturhuset i Borås. Foto: Maja Jerosimic / Sveriges radio
Den mörka och okända historien är en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Foto: Forum för levande historia (CC BY 4.0).
Skolundervisning för romska barn vid Frihamnen i Malmö 1954. Rektorn är på besök. Undervisningen skedde på uppdrag av Stiftelsen Svensk Zigenarmission. Missionen grundades 1945 av flera religiösa samfund och bedrev ambulerande skola för svenska romer med stöd av staten. Verksamheten skedde främst under somrarna fram till slutet av 1950-talet. En lärare följde då med lägret för att undervisa både barn och vuxna i läsning, skrivning, räkning och sömnad. I en statlig utredning från mitten av 1950-talet konstaterades dock att undervisningen inte var så lyckad. Man led brist på materiella resurser. Ofta fick man ha lektion utan skolbänkar eller svart tavla. Samtidigt hade de större lägren börjat delas upp i mindre, vilket gjorde att färre elever nåddes. Lägren flyttades även femton till tjugo gånger under en och samma undervisningsperiod, vilket försvårade undervisningen. Zigenarmissionen kritiserades även av den romska gruppen, då man ansåg att romska barn skulle få samma möjligheter att gå i skola som andra svenska barn. Foto: Sydsvenskan
Katarina och Rosa Taikon vid ett romskt musikevenemang på Södra Teatern 1967. Foto: Lennart Halvarsson/ Aftonbladet/TT
