På den här sidan kan du läsa en fördjupning om antiziganismen i Europa och Sverige fram till 1900-talet. Fördjupningar av fler aspekter av romer och antiziganism hittar du här.
Den romska historien går flera tusen år tillbaka, och romer har bott på många platser i världen. Antiziganism har förekommit i större eller mindre omfattning i historien, och ibland fått katastrofala konsekvenser för romer. Det här avsnittet handlar främst om antiziganismen i Europa och Sverige fram till 1900-talet.
I Stockholms tänkebok (protokollen från stadens råd) från 1512 finns den första uppgiften i Sverige som handlar om att romer kommit till Stockholm. Med nutida svenska blir texten: ”Den 29 september 1512. På ärkeängeln Sankt Mikaels dag kom romer till staden, vilka sades komma från Lilla Egyptens land. De hade sina hustrur och med barn med sig, och somliga hade späda barn. De fick husrum i Sankt Lars gillestuga och var trettio par. Deras hövitsman hette Anthonius, en greve med sin grevinna. De var i härberget, när Lasse Matsson etc. Staden skänkte dem tjugo mark.” Bildkälla: Stockholms stadsarkiv.
1642 års ordning och stadga om tiggare och fattiga. I paragraf 17 som handlar om ”zigeuner och tattare” kan man läsa att, när ett sådant ”parti” påträffas ska de gripas och om någon av dem kan övertygas om tjuveri eller annan missgärning ska denne straffas till livet utan föregående rättegång. De övriga i partiet ska drivas från län till län ut ur riket. Kommer de sedan tillbaka ska de gripas och föras till något slott att arbete i i järn vid vatten och bröd. Detta var ändå en mildring av formuleringarna i 1637 års plakat som stadgade att ”Zigeunare och Tattare” skulle straffas till livet och deras hustrur drivas ur riket. Ordvändningarna i denna stadga finns i flera lagtexter rörande ”tattare” långt in på 1800-talet. Bildkälla: Frantzwagner Sällskapet.
Artikel ur Smålands Folkblad. 1948. Midsommaren 1948 bröt kravaller ut i Jönköping. En skrothandlare ansåg sig förolämpad av resandefolket. Han samlade ihop en lynchmobb för att jaga ut ”olämpliga” personer ur staden. Flera personer som hörde till resandefolket blev misshandlade. Polisen och medier teg till stor del under de fem dagar som de värsta kravallerna pågick. Till slut stoppade polisen det hela. Några av de inblandade fick fängelsestraff. Men skrothandlaren och hans anhängare tyckte att de hade gjort rätt. Texten är svår att läsa då bilden tyvärr bara finns i låg upplösning. Bildkälla: Polismuseet.
John Takman under arbetet med ”Zigenarundersökningen” i början av 1960-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons
