Centrala begrepp inom rasism

I vägledningen används begrepp som rasism och jämlikhet. Vad innebär de? Här ges en djupare förklaring av begreppens betydelse.

Rasism

Strukturell rasism innebär att rasism är en del av samhällets strukturer, vilket leder till att vissa personer, till exempel de som hör till minoritetsgrupper, inte får samma rättigheter, möjligheter, makt och inflytande som andra. Strukturell rasism bottnar oftast i omedvetna fördomar och tankar om människors grupptillhörighet. Detta synsätt gynnar vissa individer och grupper, men skapar hinder för andra. Ett strukturellt perspektiv innebär också att enskilda uttryck för rasism, exempelvis diskriminering eller hatbrott, är del av något större och inte bara isolerade händelser. 
Vardagsrasism kan vara kommentarer och handlingar som förekommer i vardagssituationer. Det handlar oftast inte om tydliga kränkningar och hatuttryck, utan uppträder i en mer vardaglig interaktion. Det kan vara nedvärderande och fördomsfulla beteenden liksom socialt avståndstagande, negativt kroppsspråk och blickar, hånfullhet och förlöjligande.
Olika former av rasism: Antimuslimsk rasism, antisemitism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer är exempel på rasism som riktas mot olika grupper i samhället och som har olika historiska bakgrunder. Dessa former tar sig uttryck på delvis olika sätt.

Social jämlikhet handlar om att ge alla samma rättigheter och möjligheter inom till exempel hälso- och sjukvård samt utbildning.
Ekonomisk jämlikhet handlar om att minska ekonomiska klyftor och att ge alla tillgång till grundläggande resurser och möjlighet till försörjning.
Politisk jämlikhet handlar om att ge alla samma rättigheter och möjligheter att delta i samhällsprocesser, till exempel val. Men det handlar också om att genomföra särskilda insatser för att jämna ut skillnader till exempel insatser för att öka valdeltagandet i olika grupper.
Kulturell jämlikhet handlar om att erkänna och respektera olika kulturer och att arbeta för att motverka diskriminering.