Arbeta med Berätta för framtiden utifrån avsnitt
Berätta för framtiden är en filmserie för undervisning om Förintelsen. På den här sidan finns ett upplägg för dig som vill arbeta utifrån filmseriens avsnitt.
Viktiga saker att tänka på
Om starka bilder, minoritetsstress och annat som är viktigt att tänka på- Vad visar bilderna om Förintelsen? Och vad visar dom inte?
- Vad väckte bilderna för tankar om hur människor behandlades?
- Hur kan starka bilder både hjälpa och hindra oss från att förstå historien?
Filmhandledning
Så använder du den handledning som finns till varje avsnitt- utveckla sina historiska kunskaper genom att kunna förklara och förstå hur Förintelsen kunde ske
- förstå vikten av att stå upp för de värden vår demokrati vilar på
- utveckla en förmåga att använda sina historiska kunskaper för att göra kloka val i nutiden
Handledning till varje avsnitt
Speltid - 16:47
Att arbeta med historiska lärdomar
Föreläsning med historiedidaktikern Steven Dahl om hur man kan fokusera på historiska lärdomar i arbetet med filmserien Berätta för framtiden.
1
Nazisterna tar makten
Hur såg den samhällsutveckling ut som ledde till att nazisterna kunde ta makten?Speltid - 21:49
Nazisterna tar makten
Avsnitt 1 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
- Vilka tankar och frågor väcker filmen hos dig?
- Vad har du ”fått syn på” eller förstått på ett fördjupat sätt genom filmen?
- Vilka var de stora utmaningarna för den tyska demokratin under 1920-talet?
- Vad var målet för Hitler och NSDAP, dvs. vilket samhälle ville man skapa?
- På vilka sätt var den nazistiska ideologin både antidemokratisk och extremt nationalistisk?
- Hur använde nazisterna antisemitismen som ett redskap för att nå sina mål?
- Vilken roll spelade skolan och utbildningssystemet i att legitimera eller normalisera nazistiska idéer?
- Vilka ideologier och värderingar stod mot varandra i Tyskland innan Hitlers maktövertagande?
- Vad utmärker antisemitismen och hur strider den mot grundläggande värden i en demokrati?
- Vilken värdegrund och kunskapssyn präglade den tyska skolan vid denna tid?
- Vad tänker du att vi kan lära av samhällsutveckling i 1920–30-talens Tyskland?
- Hur ser du på samhällsutvecklingen i dagens Sverige: Vad händer i samhället som försvagar vår demokrati? Vad pågår som stärker vår demokrati?
- Är det något du skulle vilja göra för att stärka demokratin i Sverige och vad kan du göra, dvs. vilket handlingsutrymme har du som aktör?
- Antisemitism – En form av rasism som drabbar personer som är eller antas vara judar. Det är hat, hot och förföljelse mot judar som etnisk eller religiös grupp. Fördomar och fientlighet mot judar har en lång historia och är även i dag ett allvarligt problem i många länder.
- Arier - Ett begrepp som nazisterna använde för att beskriva en “överlägsen” ras, särskilt människor med nordeuropeiskt ursprung. Denna rasidé låg till grund för nazisternas diskriminering och förföljelse av judar och andra grupper.
- Dolkstötslegenden - En myt i Tyskland efter första världskriget om att landet inte förlorade kriget militärt, utan blev “förrått” av politiker, judar och andra grupper. Den användes av nazisterna för att skapa hat och misstänksamhet, särskilt mot judar, och utnyttjades av nazisterna för att få stöd från folket.
- Folkgemenskap – Nazistisk idé om ett enat “folk” där alla som ansågs tillhöra den “tyska gemenskapen” skulle ingå, medan andra uteslöts och förföljdes.
- Führer – Betyder ”Ledare”. Hitlers titel som ledare för NSDAP och från 1934 Hitlers officiella titel: ”führer och rikskansler”. innebar det att Inom partiet och i den tyska regimen hade ledaren absolutmakten och hans uttalanden ansågs gälla som en lag.
- Hyperinflation - En inflationskris i Tyskland efter Versaillesfreden då pengarna snabbt förlorade sitt värde. Inflationen skenade snabbt och ledde till hyperinflation i Tyskland 1923 då pengar nästan blev värdelösa och arbetslösheten stor.
- Nationalism – En ideologi som kan ta sig flera olika former. En gemensam nämnare för olika former av nationalismen är idén att det behöver finnas en känsla av gemenskap och lojalitet hos folket i en stat. De stater som står för en öppnare form av nationalism kännetecknas av att en persons medborgarskap avgör om man tillhör nationen, här i betydelsen folket. I Nazityskland kom däremot folk och folkgemenskap att knytas till ras. I Nazitysklands vision om ett Stortyskland rymdes därför enbart herrefolket arierna medan alla andra underlägsna folk skulle fördrivas eller dödas.
- Nazism (nationalsocialism) – En politisk rörelse och ideologi som utgjorde idémässig grund för det tyska nazistpartiet NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) under dess maktinnehav 1933–45. Huvudbeståndsdelar i nazismen var rasism, antisemitism, nationalism och antikommunism samt en uppfattning av historien som kamp mellan raserna och livet som den starkares rätt och överlevnad (socialdarwinism). Ändamålet var att skaffa livsrum – lebensraum – åt den tysk-ariska rasen. Det nazistiska partiet kallade sig ”Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet”, men dess socialism ska tolkas som gemenskap inom folket (Volksgemeinschaft).
- NSDAP – Förkortning av det tyska namnet på Hitlers parti, Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei. På svenska Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet, även kallat nazistpartiet.
- SA – (På tyska sturmabteilung.) Stormavdelningen. Nazistpartiets milis, stormtrupper, även kallade brunskjortor. De använde väldigt våldsamma metoder, ibland även mord, mot människor för att störa politiska motståndares möten och för att skydda sina egna nazistiska sammankomster.
- SS – (På tyska schutzstaffel.) Skyddsstyrka. En mäktig partiorganisation som ansvarade för läger och massmord. De var en central aktör i genomförandet av Förintelsen. Organisationen stod under ledning av Heinrich Himmler som också var chef för poliskårerna.
- Stortyskland – Idén att alla tysktalande skulle samlas i ett stort rike som sträckte sig utanför dåvarande Tysklands gränser. Idén om ”Stortyskland” var ett av motiven som låg bakom att Tyskland tog nya landområden och statade krig.
- Versaillesfreden – Efter första världskriget beslutade segermakterna att Tyskland skulle erkänna sig ensamt ansvarigt för kriget, avträda mer än 10 procent av sitt landområde, betala ett enormt krigsskadestånd samt nästan helt avrustas militärt.
- Weimarrepubliken 1919–1933 – Namnet på det demokratiska Tyskland som skapades på begäran av segrarmakterna vid Versaillesfreden 1919. Demokratin i Weimarrepubliken var svag och genomgick många kriser, vilket gjorde att människor tappade förtroendet för demokratin och blev mer öppna för extremism.
- Ölkällarkuppen - Det misslyckade kuppförsök som genomfördes av det tyska nazistpartiet 8–9 november 1923 i München.
2
Ideologi och politik i Nazityskland
Hur såg den samhällsutveckling ut som förberedde det tyska samhället för folkmord?Speltid - 25:42
Ideologi och politik i Nazityskland
Avsnitt 2 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
- Vilka tankar och frågor väcker filmen hos dig?
- Vad har du ”fått syn på” eller förstått på ett fördjupat sätt genom filmen?
- Vilka mål och vilken vision hade Hitler för Tyskland?
- Antisemitismen har rötter i medeltiden, men hur förändrades den av nazisterna?
- Hur kom Nürnberglagarna att bli ett viktigt steg som bidrog till Förintelsen?
- Hur kom Novemberpogromen att bli ett viktigt steg som bidrog till Förintelsen?
- När kände omvärlden till hur judar och andra minoriteter behandlades i Tyskland?
- Vilka värden vilade Hitlerjugend på och hur skulle den perfekta människan vara?
- Hur påverkar propagandan människor och samhället i Tyskland under 1930-talet?
- På vilka sätt bryter Nürnberglagarna mot demokratiska grundvärderingar?
- Vilka är de tidiga varningssignalerna innan ett folkmord, enligt din uppfattning?
- Ser du förändringar i dagens Europa som liknar utvecklingen i Tyskland på 1930-talet?
- Vad kan och vill du göra för att motverka att polariseringen växer i samhället?
- Antisemitism – En form av rasism som drabbar personer som är eller antas vara judar. Det är hat, hot och förföljelse mot judar som etnisk eller religiös grupp. Fördomar och fientlighet mot judar har en lång historia och är även i dag ett allvarligt problem i många länder.
- Arbetsläger – Läger där fångar tvingades arbeta under mycket hårda och farliga villkor. Kunde ibland vara en del av ett koncentrationsläger.
- Arier - Ett begrepp som nazisterna använde för att beskriva en “överlägsen” ras, särskilt människor med nordeuropeiskt ursprung. Denna rasidé låg till grund för nazisternas diskriminering och förföljelse av judar och andra grupper.
- Bokbål – Nazisterna brände böcker som inte passade deras idéer. Detta visar hur de försökte kontrollera vad människor fick läsa, tänka och veta.
- Brott mot Versaillesfördraget – Efter att Hitler kommit till makten 1933 påbörjades ett systematiskt arbete med att göra Tyskland till en stormakt igen. Genom att bland annat införa allmän värnplikt samt upprusta militären bröt Nazityskland mot reglerna i Versaillesfördraget.
- Davidsstjärna – Nazisterna tvingade judar i Tyskland och de ockuperade länderna att bära en sexuddig stjärna på kläderna, antingen i gult eller i blått på vitt tyg, för att de skulle synas, pekas ut och separerats från övrig befolkning. Detta underlättade diskriminering och förföljelse.
- Eviankonferensen – En internationell konferens i Evian i Frankrike i juli 1938 som över 30 länder deltog i. Avsikten var att diskutera en lösning på flyktingproblemet i Europa, framför allt de många judiska flyktingarna från Tyskland och Österrike. Konferensen blev ett totalt misslyckande vad det gällde att hjälpa de europeiska judarna i deras svåra situation. Alla de deltagande länderna uttryckte stor sympati med de förföljda judarna, men förklarade samtidigt att de inte kunde ta emot fler flyktingar. Skälen var främst ekonomiska och sociala hänsyn samt risk för ökad arbetslöshet
- Folkgemenskap – Nazistisk idé om ett enat “folk” där alla som ansågs tillhöra den “tyska gemenskapen” skulle ingå, medan andra uteslöts och förföljdes.
- Führer – Betyder ”Ledare”. Hitlers titel som ledare för NSDAP och från 1934 Hitlers officiella titel: ”führer och rikskansler”. innebar det att Inom partiet och i den tyska regimen hade ledaren absolutmakten och hans uttalanden ansågs gälla som en lag.
- Hitlerjugend – Nazistisk organisation för barn och ungdomar. De fick lära sig nazistisk ideologi och att vara lojala mot Hitler och nazismen. Men de fick även ägna sig åt andra aktiviteter som skapade gemenskap hos barn och unga. Det var en viktig organisation för att kunna sprida sin ideologi till barn och unga.
- Koncentrationsläger – Ett koncentrationsläger var läger där olika grupper som nazisterna såg som oönskade och farliga för ”folkgemenskapen” fängslades. Fångarna sattes i koncentrationsläger utan rättegång och dom.
- Lebensraum – Betyder ”livsrum”. Nazisterna ansåg att tyskar behövde mer land i östra Europa. Detta ledde till att de ville ta över olika områden och senare till krig och att människor drevs bort eller mördades.
- Nazism (nationalsocialism) – En politisk rörelse och ideologi som utgjorde idémässig grund för det tyska nazistpartiet NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) under dess maktinnehav 1933–45. Huvudbeståndsdelar i nazismen var rasism, antisemitism, nationalism och antikommunism samt en uppfattning av historien som kamp mellan raserna och livet som den starkares rätt och överlevnad (socialdarwinism). Ändamålet var att skaffa livsrum – lebensraum – åt den tysk-ariska rasen. Det nazistiska partiet kallade sig ”Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet”, men dess socialism ska tolkas som gemenskap inom folket (Volksgemeinschaft).
- Novemberpogromen – Natten mellan den 9–10 november 1938 då judiska hem, affärer och synagogor attackerades. Tusentals människor mördades och fängslades, sattes i koncentrationsläger. I samtiden, och även senare, också inom forskningen används beteckningen Kristallnatten (se detta uppslagsord).
- Nürnberglagarna – Lagar (1935) som gjorde att judar och romer förlorade sina medborgerliga rättigheter. Lagarna definierade vilka som skulle räknas som judar och förbjöd även äktenskap och sexuella förbindelser mellan judar och andra. Nürnberglagarna gjorde alltså diskriminering av grupper laglig i samhället.
- Münchenöverenskommelsen – Ett avtal som ingicks i september 1938 mellan Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Avtalet innebar att Tjeckoslovakien skulle ge bort det tyskspråkiga området Sudetlandet till Tyskland. Hitler lovade att om han fick området skulle han inte kräva andra landområden. Men Hitler bröt överenskommelsen när Tyskland i mars 1939 ockuperade återstoden av Tjeckoslovakien och i september samma år invaderade Polen - andra världskrigets utbrott.
- Pogrom - Våldsamma attacker mot judar där människor misshandlades, dödades och deras hem och butiker förstördes.
- Propagandafilm – Filmer som spred det nazistiska budskapet, propagandan, och som påverkade människor att tro på deras idéer. Film var ett modernt och effektivt sätt att sprida sitt budskap. Filmerna bidrog till att nazisterna kunde nå och påverka många människor i samhället.
- Stortyskland – Idén att alla tysktalande skulle samlas i ett stort rike som sträckte sig utanför dåvarande Tysklands gränser. Idén om ”Stortyskland” var ett av motiven som låg bakom att Tyskland tog nya landområden och statade krig.
- Weimarrepubliken - 1919–1933 – Namnet på det demokratiska Tyskland som skapades på begäran av segrarmakterna vid Versaillesfreden 1919. Demokratin i Weimarrepubliken var svag och genomgick många kriser, vilket gjorde att människor tappade förtroendet för demokratin och blev mer öppna för extremism.
3
De första stegen till Förintelsen
Hur kunde så många bli delaktiga i det nazistiska folkmordet?Speltid - 12:35
De första stegen till Förintelsen
Avsnitt 3 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
- Vilka tankar och frågor väcker filmen hos dig?
- Vad har du ”fått syn på” eller förstått på ett fördjupat sätt genom filmen?
- Hur såg stegen ut som senare skulle komma att leda fram till den ”slutgiltiga lösningen” av judefrågan? (inkludera bl.a. T4, Einsatzgruppen, Wannseekonferensen och ”den slutgiltiga lösningen” i svaret)
- Vad kan förklara att delar av lokalbefolkningen i erövrade områden kunde delta i mördandet av judar?
- Vilken betydelse hade vetenskapsmän, tekniker, ingenjörer och sjukvårdspersonal för folkmordet?
- Vilka tillhör gruppen åskådare respektive förövare under Förintelsen? Kan personer röra sig mellan dessa roller över tid?
- Hur kan åskådare respektive förövare rättfärdiga sina handlingar (handling är något en aktör gör men även valet att inte göra något kan ses som en handling.)
- Vilka värden hyllade nazisterna?
- Hur kan vi förklara att det tyska samhället kunde genomgå en sådan brutalisering?
- Vilket ansvar har de stora grupper av människor som på olika sätt var åskådare i samband med folkmordet?
- Skulle även Sverige kunna bli delaktigt i ett folkmord?
- Skulle du kunna bli delaktig i ett folkmord? Om ja, under vilka omständigheter?
- Vilka historiska lärdomar drar du av utvecklingen under 1930-talet?
- Arier - Ett begrepp som nazisterna använde för att beskriva en “överlägsen” ras, särskilt människor med nordeuropeiskt ursprung. Denna rasidé låg till grund för nazisternas diskriminering och förföljelse av judar och andra grupper.
- Blixtkrig – tyska Blitzkrieg, snabba militära attacker med flyg och stridsvagnar som främst bygger på överraskning och som går ut på att anfallstrupperna snabbt ska nå slutmålen.
- Einsatzgruppen – Nazisternas dödspatruller som genomförde massavrättningar genom arkebuseringar, alltså skjutningar, ofta i samarbete med armén. De var en central del i Förintelsen i Sovjetunionen och det ockuperade Polen.
- Förintelseläger med gaskammare och krematorium – Läger som byggdes för att snabbt mörda stora grupper människor med giftgaser (kolmonoxid eller zyklon B) i gaskammare, specialbyggda rum. Kropparna brändes ofta i krematorier, stora ugnar.
- Gaskammare – Slutna rum där människor dödades med giftgas.
- Getto – Avspärrade Områden i hundratals östeuropeiska städer där judar och ibland romer tvingades bo under vidriga förhållanden. Syfte var att avskilja dem från resten av samhället.
- Koncentrationsläger – Ett koncentrationsläger var läger där olika grupper som nazisterna såg som oönskade och farliga för ”folkgemenskapen” fängslades. Fångarna sattes i koncentrationsläger utan rättegång och dom.
- Nazistiska statsapparaten – Alla myndigheter, institutioner och organisationer som ingick i det nazistiska styret. Allt det som hjälpte nazisterna att styra landet. Det innebar att många var delaktiga i systemet och styret, inte bara Hitler.
- Propagandafilm – Filmer som spred det nazistiska budskapet, propagandan, och som påverkade människor att tro på deras idéer. Film var ett modernt och effektivt sätt att sprida sitt budskap. Filmerna bidrog till att nazisterna kunde nå och påverka många människor i samhället.
- SS – (På tyska schutzstaffel.) Skyddsstyrka. En mäktig partiorganisation som ansvarade för läger och massmord. De var en central aktör i genomförandet av Förintelsen. Organisationen stod under ledning av Heinrich Himmler som också var chef för poliskårerna.
- Stortyskland – Idén att alla tysktalande skulle samlas i ett stort rike som sträckte sig utanför dåvarande Tysklands gränser. Idén om ”Stortyskland” var ett av motiven som låg bakom att Tyskland tog nya landområden och statade krig.
- T4-programmet – Det systematiska mördandet av personer med funktionsnedsättning, som skedde i hemlighet mellan 1940–1941, på sjukhus i Tyskland av sjukvårdspersonal och SS. Morden utfördes oftast i gaskammare. Nazisterna kallade det dödshjälp eller barmhärtighetsmord (”eutanasi”). Men syftet var att mörda människor som man ansåg vara skadliga för folket och samhället. Man fortsatte mördandet, fast i andra former, ända fram till krigets slut.
- Wannseekonferensen – möte i Wannsee utanför Berlin den 20 januari 1942. Ett möte mellan 15 ledande nazister med SS-generalen/chefen för säkerhetsmyndigheten, Reinhard Heydrich som ordförande. Här lade han fram planen för hur beslutet om ”den slutgiltiga lösningen” av den judiska frågan praktiskt skulle genomföras, dvs. att utrota alla judar i Europa.
4
Getton och motstånd
Vilken funktion fyllde getton i nazisternas steg mot Förintelsen?Speltid - 17:42
Getton och motstånd
Avsnitt 4 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
- Vilka tankar och frågor väcker filmen hos dig?
- Vad har du ”fått syn på” eller förstått på ett fördjupat sätt genom filmen?
- Hur var levnadsförhållandena i gettot?
- Vad var tanken bakom att judar skulle ha en davidsstjärna på sig och bo i getton?
- Hade man kunnat stoppa att judar skulle ha en davidsstjärna på sig, förpassas till getton och deportationer från umslagsplatz? I så fall hur, av vem och när?
- I vilken utsträckning kan dåtidens människor ha förstått vart samhällsutvecklingen skulle leda?
- Vilket motstånd var möjligt och vilket motstånd gjordes?
- Vilka grundläggande mänskliga värden bröt nazisterna emot när de placerade judar och romer i getton?
- Vilka rättigheter och normer behöver vara på plats för att hindra att människor sätts i getton?
- Folkmord föregås alltid av att människor med makt tar sig rätten att definiera vilka grupper av människor som är icke önskvärda i det samhälle man bygger. Vilka olika minoritetsgrupper pekades ut i Nazityskland och på vilka grunder kunde en person placeras in i en viss grupp?
- Vad i avsnittet om getton är särskilt viktigt att föra vidare till andra?
- Vad i avsnittet om motstånd är särskilt viktigt att föra vidare till andra?
- Vilka historiska lärdomar drar du av denna kunskap?
- Aktion Reinhard – Nazisternas systematiska operation, plan, för att mörda judar i Polen genom gasning i förintelseläger.
- Arbetsläger – Läger där fångar tvingades arbeta under mycket hårda och farliga villkor. Kunde ibland vara en del av ett koncentrationsläger.
- Davidsstjärna – Nazisterna tvingade judar i Tyskland och de ockuperade länderna att bära en sexuddig stjärna på kläderna, antingen i gult eller i blått på vitt tyg, för att de skulle synas, pekas ut och separerats från övrig befolkning. Detta underlättade diskriminering och förföljelse.
- Deportation – Innebär att människor förvisas eller förflyttas med tvång. Nazisterna transporterade människor med tvång till olika läger, eller ibland direkt till arkebusering, alltså avrättning genom skjutning.
- Förintelseläger med gaskammare och krematorium – Läger som byggdes för att snabbt mörda stora grupper människor med giftgaser (kolmonoxid eller zyklon B) i gaskammare, specialbyggda rum. Kropparna brändes ofta i krematorier, stora ugnar.
- Getto – Avspärrade Områden i hundratals östeuropeiska städer där judar och ibland romer tvingades bo under vidriga förhållanden. Syfte var att avskilja dem från resten av samhället.
- Propagandafilm – Filmer som spred det nazistiska budskapet, propagandan, och som påverkade människor att tro på deras idéer. Film var ett modernt och effektivt sätt att sprida sitt budskap. Filmerna bidrog till att nazisterna kunde nå och påverka många människor i samhället.
- SS – (På tyska schutzstaffel.) Skyddsstyrka. En mäktig partiorganisation som ansvarade för läger och massmord. De var en central aktör i genomförandet av Förintelsen. Organisationen stod under ledning av Heinrich Himmler som också var chef för poliskårerna.
- Umschlagplatz – Tyska för den plats där människor tvingades samlas ihop, i Warszawa, innan de skulle transporterades iväg med tåg till olika läger.
5
Anne Frank och andra barn under Förintelsen
Hur kan vi förstå och förklara att nazisterna kunde döda barn?Speltid - 13:35
Anne Frank och andra barn under Förintelsen
Avsnitt 5 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
- Vilka tankar och frågor väcker filmen hos dig?
- Vad har du ”fått syn på” eller förstått på ett fördjupat sätt genom filmen?
- Vilka möjligheter hade barn och familjer att fly från Tyskland innan krigsutbrottet i september 1939?
- Vad innebar det för judar och romer när Tyskland ockuperade grannländer, exempelvis Nederländerna?
- Vad hände med Anne Frank och Anna-Maria Settela Steinbach. Vad säger dessa händelser om barns villkor under Förintelsen?
- Vilka kunskaper och vilken förståelse kan Anne Franks dagbok ge oss om Förintelsen?
- Hur kan vi förklara och förstå att nazisterna kunde döda spädbarn och barn?
- Hur kan vi förklara och förstå att nazister, som rimligen älskade sina barn, kunde döda omkring 1,5 miljoner judiska och romska barn under Förintelsen?
- Vilka rättigheter och normer behöver vara på plats för att barn inte ska kunna drabbas så som de barn som mördades under Förintelsen?
- Hur kan berättelsen om Anne Frank under Förintelsen användas för att vidga vår förståelse för barnens perspektiv och konflikter idag?
- Vad kan berättelsen om Anne, Anna-Maria och Monika säga oss om människan?
- Vad gör kunskap om Anne Frank med dig och vad kan du göra med denna kunskap?
- Vad gör krig med människor och hur kan krig försvåra motståndshandlingar?
- Arbetsläger – Läger där fångar tvingades arbeta under mycket hårda och farliga villkor. Kunde ibland vara en del av ett koncentrationsläger.
- Davidsstjärna – Nazisterna tvingade judar i Tyskland och de ockuperade länderna att bära en sexuddig stjärna på kläderna, antingen i gult eller i blått på vitt tyg, för att de skulle synas, pekas ut och separerats från övrig befolkning. Detta underlättade diskriminering och förföljelse.
- Diskriminerande lagar – Lagar som behandlar vissa grupper sämre. Exempel på diskriminerande lagar var nazistregimens Nürnberglagar som gjorde det möjligt att steg för steg ta bort judars och vissa andra gruppers rättigheter.
- Gestapo – Den tyska nazismens hemliga statspolis som arresterade människor som nazisterna inte ansåg som önskvärda på olika sätt. Deras metoder skapade rädsla och otrygghet i samhället.
- ”Kristallnatten”- ett uttryck som uppkom direkt i samband med novemberpogromen 1938 och åsyftade det krossade glaset på gatorna från judiska butiker. Bakgrunden till uttrycket som ofta används också idag och i forskningen är oklar och uttrycket ersätts istället av termen novemberpogromen.
- Propagandafilm – Filmer som spred det nazistiska budskapet, propagandan, och som påverkade människor att tro på deras idéer. Film var ett modernt och effektivt sätt att sprida sitt budskap. Filmerna bidrog till att nazisterna kunde nå och påverka många människor i samhället.
- SS – (På tyska schutzstaffel.) Skyddsstyrka. En mäktig partiorganisation som ansvarade för läger och massmord. De var en central aktör i genomförandet av Förintelsen. Organisationen stod under ledning av Heinrich Himmler som också var chef för poliskårerna.
6
Det industriella mördandet
Hur gick det industriella mördandet till och hur kunde det ske?Speltid - 17:50
Det industriella mördandet
Avsnitt 6 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
- Vilka tankar och frågor väcker filmen hos dig?
- Vad har du ”fått syn på” eller förstått på ett fördjupat sätt genom filmen?
- Hur avhumaniserades offren i olika led av nazisterna från deportationen till att de anlände till Auschwitz och dödades?
- Förintelsen är ett folkmord som genomfördes av en modern industristat. Hur blir det synligt i filmavsnittet?
- Hur kan vi förklara att läkare, som ska rädda liv, kunde genomföra fruktansvärda experiment och bli en del av folkmordet?
- Vad var dödsmarscherna och vilken funktion fyllde de för nazisterna?
- Som historisk källa är Auschwitzalbumet unikt. Ge exempel på historiska frågor som albumet med de 200 fotografierna kan besvara?
- Hur syns nazisternas makt och maktmissbruk genom fotografier och vittnesmål?
- Hur kunde företag som Siemens, Volkswagen och Deutsche Bank samarbeta med nazisterna? Hur har de senare tagit ansvar för sina handlingar under Förintelsen?
- Vilka normer/värden behöver finnas och efterlevas i samhälle för att folkmord inte ska kunna ske igen?
- Vad kan avsnittet lära dig om människan och vad som är mänskligt?
- På vilka sätt kan språket – hur vi tänker och talar om olika grupper i samhället – vara en viktig handling för att motverka att minoriteter blir diskriminerade?
- Vilka historiska lärdomar är möjliga att dra av nazisterna industriella massmördande?
- Deportation – Innebär att människor förvisas eller förflyttas med tvång. Nazisterna transporterade människor med tvång till olika läger, eller ibland direkt till arkebusering, alltså avrättning genom skjutning.
- Dödsmarsch - I slutet av kriget när de allierades styrkor kom allt närmare övergavs många koncentrationsläger av tyskarna och fångar tvingades ofta ut på vad som har kallats dödsmarscher. Fångarna tvingades gå långa sträckor till fots utan mat och vila. Många var redan svaga efter tiden i lägren och många dog eller mördades på vägen.
- Förintelseläger med gaskammare och krematorium – Läger som byggdes för att snabbt mörda stora grupper människor med giftgaser (kolmonoxid eller zyklon B) i gaskammare, specialbyggda rum. Kropparna brändes ofta i krematorier, stora ugnar.
- Gaskammare – Slutna rum där människor dödades med giftgas.
- Krematorium – Ugnar där kroppar brändes. Dessa krematorier låg i anslutning till gaskamrarna så att man kunde bränna de många kropparna efter att man dödat människor med giftgas.
- Sonderkommando – Tyska och betyder specialkommando eller särskild enhet. Judar som själva var lägerfångar och som av den nazistiska lägerpersonalen tvingades att arbeta med att ta hand om de döda kropparna i förintelselägren.
- Sortering – Vid ankomst till läger avgjordes vem som skulle arbeta och vem som skulle dö direkt. Kallades även selektion.
- SS – (På tyska schutzstaffel.) Skyddsstyrka. En mäktig partiorganisation som ansvarade för läger och massmord. De var en central aktör i genomförandet av Förintelsen. Organisationen stod under ledning av Heinrich Himmler som också var chef för poliskårerna.
7
Efter Förintelsen
Om lagar, lärdomar och idéer som kom efter FörintelsenSpeltid - 11:28
Efter Förintelsen
Avsnitt 7 av 7. Varning: Filmen innehåller starka bilder.
- Vilka tankar och frågor väcker filmen hos dig?
- Vad har du ”fått syn på” eller förstått på ett fördjupat sätt genom filmen?
- Hur skulle du beskriva förhållandena i Europa i maj 1945 då Nazityskland besegrats?
- Internationella regler mellan stater utvecklades snabbt efter det andra världskriget i det som tillhör folkrätten. Vad utgör kärnan i deklarationen om de mänskliga rättigheterna, folkmordskonventionen och flyktingkonventionen?
- Vad kan förklara att knappt 200 personer ställdes inför rätta i Nürnbergrättegångarna, trots att 100 000-tals hade deltagit i Förintelsen?
- Vad menas med att man kan ärva ett trauma?
- Förintelsen var inte oundviklig! Vilka grunder har historiker för ett sådant påstående?
- Vilka är alla människors rättigheter, enligt FN deklarationen?
- Vilka är de grundläggande skyldigheterna, enligt FN deklarationen? Skilj mellan staters och individers skyldigheter och ansvar.
- Hur borde ett samhälle formas för att undvika intolerans, förföljelse och i värsta fall massmördande av olika grupper?
- Antisemitismen och antiziganismen lever vidare idag, trots folkmord. Vilket ansvar har du att bjuda motstånd mot sådana tankar och föreställningar om du möter dem i vardagen?
- Bakom folkmord finns alltid en extrem ideologi som pekar ut en eller flera minoritetsgrupper som icke-önskvärda i samhället och i det samhälle man vill skapa. Hur känner du igen sådana ideologier om du möter dem i vardagen`
- Förintelsen var inte oundviklig! Vad gör den historiska kunskapen med dig och vad gör du med den kunskapen?
- Antisemitism – En form av rasism som drabbar personer som är eller antas vara judar. Det är hat, hot och förföljelse mot judar som etnisk eller religiös grupp. Fördomar och fientlighet mot judar har en lång historia och är även i dag ett allvarligt problem i många länder.
- Antiziganism – En form av rasism som drabbar personer som är eller antas vara romer. Fördomar och fientlighet mot romer har en lång historia och är även i dag ett allvarligt problem i många länder
- Brott mot mänskligheten – En juridisk term som syftar på allvarliga brott mot civilbefolkningen som massmord och förföljelse.
- Deklarationen om de mänskliga rättigheterna – Regler om att alla människor är lika mycket värda och har rätt till lika rättigheter.
- Flyktingkonventionen – FN:s flyktingkonvention 1951 om flyktingars rättsliga ställning definierar vem som är flykting och vilka rättigheter och skyldigheter den personen har.
- Folkmordskonventionen – FN:s konvention 1948 om förebyggande och bestraffning av att medvetet försöka utrota en grupp människor. Förintelsen är ett exempel. Steven: FN:s konvention om att förebygga och bestraffa folkmord antogs 1951. I konventionen definieras folkmord som en handling som gjorts med intentionen att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan.
- Folkrätten – Det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater och andra internationella aktörer. Det är internationella lagar och regler som styr relationer mellan stater och skyddar människor, särskilt i krig. Bland annat de mänskliga rättigheterna och krigets lagar ingår i folkrätten.
- Koncentrationsläger – Ett koncentrationsläger var läger där olika grupper som nazisterna såg som oönskade och farliga för ”folkgemenskapen” fängslades. Fångarna sattes i koncentrationsläger utan rättegång och dom.
- Konventioner – Internationella överenskommelser mellan länder om regler och rättigheter, till exempel mänskliga rättigheter. De är juridiskt bindande.
- Nazistiska statsapparaten – Alla myndigheter, institutioner och organisationer som ingick i det nazistiska styret. Allt det som hjälpte nazisterna att styra landet. Det innebar att många var delaktiga i systemet och styret, inte bara Hitler.
- Nürnbergrättegångarna – Rättegångar efter kriget 1945–1949 där några hundra från den nazistiska ledningen som startat kriget och som hade deltagit i Förintelsen ställdes till svars. Men det var de hundratusentals människor som deltagit i Förintelsen som inte ställdes till svars. Rättegångarna organiserades av segermakterna. Flertalet av de anklagade dömdes men inte alla.
- Trauma – Djupa psykiska sår som människor kan få efter svåra upplevelser. Många av de som överlevde Förintelsen drabbades av trauma. Trauman hos individer drabbar ofta även deras familjer på olika sätt.
