För skolaHbtqi-rättigheter genom historien

En illustration med en prideflagga och händer.

Lärarhandledning

Här hittar du lärarhandledningen till undervisningsmaterialet Hbtqi-rättigheter genom historien.

Hej!

Illustration av en kvinna med regnbågsglasögon.

Viktiga perspektiv innan du sätter i gång

Här hittar du vanliga utmaningar och praktiska tips

Förbered dig

Vilka normer och värderingar tar jag själv för givna?
Vilka normer förmedlar jag - medvetet eller omedvetet?
När känner jag mig obekväm i samtal om normer eller inkludering - och varför?
Hur reagerar jag när mina egna normer eller värderingar utmanas?

Finns det normer i vår verksamhet som vi sällan talar om?
Har vi en gemensam uppfattning om gränsen mellan att uttrycka åsikter och att kränka någon?
Hur stöttar vi varandra när samtal med elever/deltagare blir svåra eller känsliga?
Hur kan vi gemensamt bemöta situationer där normer eller värderingar utmanas?

Viktigt att tänka på

Alla visar varandra respekt genom att inte avbryta eller skratta åt någon.
Det som sägs får inte vara olagligt.
Det som sägs får inte ha för avsikt att kränka någon.
Det som sägs ska vara relevant för det som samtalet handlar om.
Det är okej att svara fel eller att inte veta svaret.
Tidigare eller aktuella konflikter tas inte upp under övningarna.
Samtalsledaren ansvarar för att reglerna följs och att alla som vill får komma till tals.

Normer

Fördjupa din kunskap om normer och hitta övningar för klassrummet

Speltid - 2:24

En film om normer

Så här kan du arbeta med filmen

Problematisera normen och de begränsningar den leder till - i stället för att fokusera på det som avviker från normen.
Förutsätt inte att det finns ett enhetligt "vi" i gruppen. Prata därför inte i termer av ”vi och dem”. Prata i stället om olika individer med olika bakgrund, religion, familj osv.
Tänk på att inte befästa normer och föreställningar. Fokusera i stället på de förväntningar och föreställningar som finns kring kön och genus, och hur dessa kan påverka och begränsa individer.
Benämn alla elever/deltagare med deras valda namn så slipper du könsstereotypa antaganden.
Om du inte känner en elev/deltagare, fråga hellre om vilket pronomen den vill använda. Detta för att undvika felaktiga antaganden om könstillhörigheter utifrån tvåkönsnormen.
Förutsätt att alla ni talar om alltid finns i rummet.
Agera alltid vid kränkningar. Ni kan sätta en norm som handlar om att respektera och inte kränka.
Fundera över hur dina egna antaganden om funktionsförmåga, sociala roller, kultur och ekonomi påverkar hur du bemöter elever och deltagare – och på vilket sätt du bidrar till en inkluderande miljö.

När och hur pratar ni om normer och jämlikhet med elever/deltagare?
Hur stöttas elever/deltagare i att ha ett kritiskt förhållningsätt till normer?
Vilka bilder finns på väggarna? Finns det en mångfald av förebilder när det gäller kön, ålder, etnicitet, hudfärg, funktionalitet, kärlek, familjebilder, religion?
Vilka normer finns i material som används - speglar det en mångfald eller är vissa perspektiv dominerande?
Vilken litteratur finns på skolan – speglar den en mångfald och vad är normen i de böcker ni läser?
Hur gör ni för att få elever/deltagare att känna att de kan ifrågasätta men också förändra stereotypa och diskriminerande normer?

Förklaringar av hbtqi-begrepp

Fördjupa din kunskap om hbtqi-begrepp och hitta övningar för klassrummet

Så här kan du arbeta med begreppen

Arbeta individuellt eller i par. Ge varje person/par en uppsättning kort.
Lägg ut korten på bordet: orden på ena sidan, förklaringarna på andra.
Uppgift: Para ihop varje ord med rätt förklaring.

Arbeta i par eller i mindre grupper.
Lägg alla kort upp och ner på bordet.
Välj ett kort utan att visa det för de andra. Om du tar ett ordkort, förklara ordets betydelse med egna ord utan att säga själva ordet. Låt de andra gissa vilket ord det är. Om du tar ett förklaringskort, läs upp texten och låt de andra säga vilket ord som beskrivs

Bilden visar en person som räcker upp armen.

Hbtqi-rättigheters utveckling i Sverige

Fördjupa din kunskap om hbtqi-rättigheters utveckling och hitta övningar för klassrummet

Speltid - 7:37

Hbtqi-rättigheternas utveckling

Jens Rydström, professor emeritus i genusvetenskap vid Lunds universitet, berättar om hbtqi-rättigheternas utveckling under 1900-talet i Sverige.

Så här kan du arbeta med filmen

Som en inledande del innan eleverna/deltagarna arbetar med de sju historiska exemplen.
Som en fördjupande del efter eleverna/deltagarna arbetat med de sju historiska exemplen.
Som en del av arbetet med tidslinjen som finns på elevsidan.
Som utgångspunkt för samtal om hur rättigheter förändras över tid och vad som påverkar normerna i ett samhälle.

Vilka exempel på rättigheter som förändrats över tid nämns i filmen?
Varför ökar ofta förtryck mot minoriteter i tider av osäkerhet och oro?
Homosexuellas rättigheter har förändrats från olagligt → sjukdomsstämplat → accepterat:
- När skedde viktiga händelser som förbättrade rättigheterna?
- Varför är det viktigt att minoritetsgrupper får samma rättigheter som andra?
Hur har medierna påverkat synen på HBTQI-personer och andra minoriteter, t.ex. under 1950-talet?
Vilka viktiga steg togs för homosexuellas rättigheter under 1970-talet?
HIV-epidemin under 1980-talet ledde både till stigmatisering och ökat stöd:
- Vilka lagar infördes under 1980-talet? Vilka var positiva respektive förtryckande?
- När kom bromsmedicinerna mot HIV och hur har de påverkat riskgrupper?
Vilka lagar har påverkat samkönade pars möjlighet att leva ihop och stärka relationen? När infördes de och vilken effekt hade de?

Så här kan du arbeta med tidslinjen

År 1944

År 1950

År 1971

År 1972

År 1973

År 1976

År 1979

År 1985

År 1987

Sambolagen utvidgas till att gälla även likakönade samboende par.
Skydd mot förolämpning och diskriminering på grund av sexuell läggning införs i strafflagen.
Bastuklubbar för homosexuella förbjuds.

År 1995

År 1998

År 1999

Diskriminering på grund av sexuell läggning förbjuds i arbetslivet.
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas.

År 2003

Hets mot folkgrupp utökas till att omfatta hets mot sexuell läggning.
Samkönade par får adoptera barn.

År 2005

År 2009

Diskrimineringslagen träder i kraft. Lagen ersätter tidigare diskrimineringslagar och omfattar nu fler diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som diskrimineringsgrund.
Socialstyrelsen avskaffar transvestism som sjukdomsbegrepp.
Äktenskapsbalken blir könsneutral och samkönade äktenskap blir tillåtna.
Det är inte tillåtet att diskriminera någon på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Det innebär att alla transpersoner nu har skydd av lagen. Diskriminering av transsexuella räknades tidigare som könsdiskriminering.

År 2011

År 2013

År 2016

År 2017

Namnlagen revideras och åldersgränsen för namnbyte tas bort. Alla personer – oavsett ålder och juridiskt kön – kan nu byta till ett förnamn som speglar ens könsidentitet. För minderåriga krävs att vårdnadshavare skriver under ansökan.
Från detta år måste arbetsgivare och utbildningsanordnare aktivt förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning.

År 2018

År 2021

År 2025

Arbeta med historiska exempel

Fördjupa din kunskap med historiska exempel och hitta övningar för klassrummet

Hur ser det ut? (använd statistik och forskning för att synliggöra strukturer)
Hur kommer det sig? (använd historien för att förklara skeenden och utveckling)
Hur kan vi förändra? (hitta strategier och goda exempel från historien och låt elever/deltagare ge sina exempel).

Så här kan du arbeta med de historiska exemplen i materialet

Låt eleverna/deltagarna välja ett historiskt exempel att fördjupa sig i och sedan redovisa för varandra.
Välj gemensamt ett exempel som alla arbetar med och diskuterar tillsammans.

Vilka normer var snäva eller inskränkande för personen?
Vilket stöd fick eller tog personen för att bryta mot dessa normer?
Hur kan det historiska exemplet jämföras med nutiden, och varför kan rättigheter som uppnåtts riskera att dras tillbaka?

Hbtqi-fobi och dess konsekvenser

Lär dig mer om hbtqi-fobi ur ett historiskt och samtida perspektiv

Orden vi använder

Lär dig mer om språkets påverkan och språkbruk

Koppling till styrdokumenten

Till sidan för elever/deltagare

Relaterat

En illustration av en lärare och elever.

Svåra frågor i klassrummet

En kurs för lärare som vill veta mer om hur du kan bemöta intolerans, extremistiska uttalanden, konspirationsteorier, antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta”.

En suddig bild på ungdomar i skolkorridor.

Unga tycker om andra

En studie av skolelevers attityder, tillit och utsatthet. Den visar att negativa attityder till minoritetsgrupper har ökat bland högstadie- och gymnasieelever.

Kunskap om hbtqi och likvärdigt bemötande

En självstudiekurs för dig som jobbar i offentlig sektor, till exempel på en myndighet eller i en kommun.