Samefolkets skolfråga.

Vad professor Karl Petrén säger.

Som bekant är samefolkets skolfråga för närvarande mycket aktuell. `Sameh ha ju själva på sitt landsmöte i Östersund kraftigt uttalat sitt ogillande av den nya sameskolreformen med dess originella kåtaskolundervisning`, återgång till det gamla och det ena med det andra. Återstod att se hur svenska pressen och för övrigt svenska folket ställde sig till samefolkets opinion såväl i berörda fråga om landsmötets krav i övrigt.

I stort sett har den svenska pressen hittills, av förklarliga skäl, ställt sig reserverad och avvaktande; men på de håll, där något uttalande gjorts, har detta avgjort varit till samefolkets fördel. Detta är ett gott tecken, som förvisso ska glädja sameh, som ingenting annat önskar än samförstånd. I ett av vårt lands tongivande liberala organ, Dagens Nyheter, har professor Karl Petrén i Lund, den 18 augusti i år, publicerat en intressant artikel, som har sitt speciella intresse beträffande samefolkets skolväsen. Det förhåller sig så, att professor Petrén i somras företog en resa bland annat i Vilhelmina fjällbygd i Västerbottens län. `Under sin resa i fjällbygden kom professor Petrén helt naturligt också i beröring med sameförhållandena, därvid folkopinionen i skolfrågan slog emot honom på ett sätt, som kom den vandrande vetenskapsmannen att ägna saken sin uppmärksamhet.` Professor Petrén sökte därför på olika håll vinna belysning och närmare tränga in i frågan, därvid professorn också besökte en kåtaskola. På grundvalen av sina iakttagelser har professor Petrén bildat sig ett omdöme. Det intressanta uttalandet lyder i delar som följer:

`”Men varför ska det inslag av tvång med avseende på valet av skola finnas? Vi svenskar har dock rätt att sända barnen till annan erkänd skola än statsskolan; varför ska samma rätt förmenas lapparna?` All erfarenhet lär på det tydligaste, från nutid och från förgången tid, att därest känslan väckes att samvetstvång övas, då kan fanatism alstras. Att ett motstånd mot lapplagen, till sin form fanatiskt och orimligt, groteskt, om man så vill, på visst håll väckts, detta tror jag min lilla upplevelse ger ett klart vittnesbörd om. Men väcker en lag fanatism emot sig, då riskerar man tydligen att alla dessa goda och välmenande avsikter rinner ut i sanden, och omdömet om den nya lagens skoltvång är från alla håll ogynnsamt.

`Från olika håll uppgavs för mig med bestämdhet att i ett fall hade barnen med tvång hämtats av länsmannen till kåtskolan – och detta på lapparnas bekostnad. I ett annat fall sa lappmodern mig att hon visserligen sänt sina barn dit, men blott för att undvika den nämnda eventualiteten.` Må man dock betänka i vilken situation man försätter lärarinnan i en dylik skola, att hon ska undervisa barn som kommit dit på grund av tvång, eventuellt med polismaktens hjälp. Det är ej de ena eller andra barnet som kommit dit mot föräldrarnas vilja, såsom kanske fallet kan vara lite varstädes, utan sannolikt gäller det alla barnen. Dessa lärarinnor gå med ideell entusiasm ut till ett arbete i vildmarken, som alltid måste vara förbundet med ganska stora svårigheter. Varför lägga denna sten på deras börda, att barnen ska föras dit på grund av tvång, eventuellt medelst våld? `Hur annorlunda hade inte deras situation varit, om de hade fått öppet tävla med de äldre skolorna vid lämnad frihet för föräldrarna vid val av skola. Man kan genmäla att kanske då ingen velat komma till kåtskolorna,` att de hade lidit nederlag mot de äldre skolorna. Ja kan naturligtvis ej tillåta mig något omdöme hur utgången av denna tävlan skulle ha blivit, men jag anser att kåtskolan på denna väg haft en möjlighet att vinna befolkningens tillgivenhet och förtroende, vilket nu måste bli den förmenad, när den, stödd på våld och tvång, ska strida mot ett motstånd som klär sig i fanatismens form och befruktas av föreställningen att samvetstvång övas.

Reglerandets vishet tycks i sanning klä sig i underbara former med avseende på dessa skolor. `Till den kåtskola som jag besökte hade en närboende svensk velat sända sitt med lappbarnen jämnåriga barn att bli undervisat; bostaden var så nära att barnet ej skulle bott i skolan, Detta fick dock ej ske samtidigt med lappbarnen, men lärarinnan erbjöd sig välvilligt att läsa med det svenska barnet på särskild tid.` Föräldrarna fann dock denna ordning å ena sidan alltför betungande för lärarinnan, å andra sidan alltför svårförklarad och påfallande för barnet. `Vår tid sätter med rätta sin ära i att bekämpa skrankorna mellan de olika samhällsklasserna, här tycks däremot inget vara mer maktpåliggande än att resa en kinesisk mur mellan de olika klasserna.` När man erfar en sådan tilldragelse, så må det vara tillåtet att ge uttryck åt en from önskan om litet mera omdöme och förstånd hos de vederbörande som ska lyckliggöra lappmarkens invånare med sin reglerande verksamhet.

`Lagens avsikt är att bevara nomadlapparna, så att säga, i sin renodlade form. Denna avsikt har man sökt förverkliga genom det ovan omtalade skoltvånget,` även som genom förbudet för renlapparna att besitta nybyggen. Vad resultat når man? Reglerandets vishet känner lapparna som ett sådant förhatligt tvång, att de redan börjat realisera sina renar för att ej behöva längre vara föremål för den omvårdnad som lagen ägnar nomadlapparna. Det förljudes att renlapparna i Västerbotten i stor utsträckning är betänkta på att gå denna väg. Det vore i sanning ett tragiskt exempel på missriktad lagstiftningsvishet om den lag, som närmast avsåg att med tillräckligt skydd omgärda nomadlappen, skulle ha till effekt att i stora delar av Lappland utrota honom.

`Det viktigaste av det sagda tyckt mig vara att så länge det förhåller sig så att lapparna ej har samma rätt som vi att sända barnen till enskilda skolor, utan tvingas sända dem till statsskolorna, så är detta både orätt och oklokt. Gammal är erfarenheten om de olyckliga följderna när man övar samvetstvång.` Att den nya lapplagen i sin tillämpning ter sig som samvetstvång för vissa bland lapparna, detta har jag med dessa rader velat leda uppmärksamheten på.”

Nomadskolan 1918

Samiska röster

Röster från skolan

Röster från svenska staten

Fotografier

Besök oss

Kontakta oss

Öppettider