Här får du lära dig om de nationella minoriteterna i Sverige. Det handlar om historia och kultur, om de nationella minoritetsspråken och minoriteternas kamp för rättigheter.
De nationella minoriteternas olika symboler. Illustration: Geektown
Vilka är de nationella minoriteterna?
Få en överblickNationella minoriteter
En kort introduktion.
- vilka de nationella minoriteterna är (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar)
- vilka språk som är minoritetsspråk (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska)
- att romer har funnits i Sverige i minst 500 år
- att judar fick samma rättigheter som alla andra år 1870
- att många fick sina namn ändrade av kyrkan vid dop.
- att samerna är ett urfolk
- att det tidigare var förbjudet att använda och tala de nationella minoritetsspråken i skolorna
- att staten mätte människors skallar för att ta reda på om det fanns skillnader mellan olika grupper.
Ungas röster
Hör unga personer ur minoritetsgrupper berätta
Nationella minoritetsspråk
Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska- hjälpa till att bevara dessa språk så att de inte försvinner
- se till att människor kan använda dessa språk i skolan, hos myndigheter och i kulturlivet
- visa respekt för de kulturer som hör ihop med dessa språk.
- finska
- jiddisch
- meänkieli
- romani chib
- samiska.
- sydsamiska
- umesamiska
- pitesamiska
- lulesamiska
- nordsamiska.
Kultur
Traditioner, mat, musik och konst
En judisk familj firar shabbat. Foto: Susanne Kronholm/minoritet.se
Rosh Hashana - det judiska nyåret
En kort film från minoritet.se
Judisk pojke läser ut Toran vid sin bar mitzva. Foto: Eli/Wikimedia Commons.
Silversmycke av silversmeden Rosa Taikon. Foto: Karolina Kristensson/Nordiska museet.
Dansen flamenco. Foto: Harrastaja/Getty Images.
Hilja Grönfors trio uppträder. Foto: Sauli Heikkilä.
Internationella romadagen
En kortfilm från minoritet.se
Kalvmärkning vid Sirges sameby, Jokkmokk. Foto: Tor Tuorda Naturfotograferna/TT
Samefolkets dag
En kort film från minoritet.se
Sameskolan i Jokkmokk har avslutning i kyrkan. Foto: Tor Lundberg Tuorda/Naturfotograferna/TT.
Finsk kålrotslåda. En traditionell maträtt vid jul. Foto: Beatrice Lundborg/DN/TT.
Finlands högsta midsommarbrasa i Hyvinkää klockan 00.05 den 26 juni år 1999. Foto: Pekka Sakki/Lehtikuva/TT.
Sverigefinnarnas dag
En kort film från minoritet.se
Den första isen har lagt sig på Torneälv vid Övertorneå. Foto: Leif Lumio/Mostphotos.
Lovikkavantar. Foto: Oja/Wikimedia Commons.
Tornedalingarnas dag
En kort film från minoritet.se
Diskriminering i historien
Bostad och rätt till markDe nationella minoriteterna har funnits i Sverige väldigt länge. Men det har inte varit självklart att de har kunnat bo var de vill. Ofta har det funnits andra regler för minoriteterna än för resten av befolkningen. Här kan du läsa om de nationella minoriteternas rätt till bostad och mark genom historien och hur de har påverkats av statliga beslut och andra omständigheter. Många har drabbats av både förföljelse och fördrivning.
Detta skulle vara friheter?! Vilken usel frihet. Stridande mot det mänskliga livet.
Aaron Isaac invandrade från Tyskland till Sverige år 1774. Han var den första juden i Sverige som inte behövde konvertera till kristendomen. Foto: Karl Gabor/Judiska museet, Stockholm
En målning av ön Marstrand som den såg ut omkring år 1775. Foto: Southerly Clubs of Stockholm/Lars Jacobs arkiv. Wikimedia Commons.
Judereglementet från 1782. Foto: Åsa Andersson Broms.
Innergård i Lund omkring år 1900. På bilden syns de judiska familjerna Aronson, Gordon och Paltiel. Foto: Per Bagge /Lunds universitetsbiblioteks bildsamlingar
- Tartarne hade ett år på sig att lämna Sverige.
- Efter ett år skulle tartare som hittades i Sverige förlora allt de ägde.
- Tartarmän skulle hängas.
- Tartarkvinnor och barn skulle tvingas bort från Sverige.
En romsk boplats som besöks av kvinnor som arbetade med hjälparbete. Bilden är tagen någon gång mellan år 1897 – 1910. Foto: Maria Helmina Gustafva Kihlbaum/Sundsvalls museum. (CC BY-NC)
Familjen Vilhelmsson- Brandin omkring år 1913. De tillhörde gruppen resanderomer. Foto: Jakob Lindwall/Hälsinglands museum.
En romsk boplats i Göteborgsområdet år 1949. Foto Romska bilder/Hälsinglands museum
Katarina Taikon, författare och förkämpe för romers rättigheter, utanför riksdagshuset under en demonstration 26 september år 1969. Foto: Folke Hellberg/TT
Landområdet Sápmi sträcker sig över delar av Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Illustration: Anders Suneson/samer.se
Anders och Sigrid Fjällberg på väg till sin stuga år 1905. Anders var så kallad "sockenlapp" i Oviken, Jämtland. Foto: Nils Thomasson/Jamtlis fotosamlingar.
Lappkodicillen. Foto: Wikimedia Commons.
Lappmarksgränsen (svart streckad linje) och odlingsgränsen (röd streckad linje). Illustratör: Samuel Svärd
Renar på Nätrafjärden. Foto: Viktor Lundgren / Västernorrlands museum (CC BY)
Vid en pressträff 2020 meddelas att Girjas sameby vinner tvist mot staten. Högsta domstolen ger samebyn upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske i området. På bilden syns Matti Blind Berg, Girjas samebys ordförande, Peter Danowsky, Girjas advokat, Fredrik Thorslund, jurist, och Åsa Larsson-Blind, Samerådets president. Foto: Anders Wiklund/TT
Tornedalens kommuner. Bildkälla: Fenn-O-maniC / Wikimedia Commons. (CC-BY-SA)
Bild på myrslåtter från tidigt 1900-tal. Området Kirunavuoma ligger utanför Kiruna. Idag ligger större delen av dessa myrar under LKAB-gruvans slamdammar. Foto: Rune Raattamaa
Bildtext: Svedjebruk där de dämpar elden med grankvistar. Foto: Nils Keyland/Nordiska museet.
Diskriminering i historien
Skola och utbildning
Foto: Sveriges sista kåtskola i Keinovuopio år 1947. Foto: Lennart Nilsson/TT
Susanna Huuva. Foto: Maria Unga/NSD
Karin Stenberg, lärare som kämpade för samers rättigheter. Foto: Asbjørn Skogstad Nesheim/Norsk Folkemuseum
Barn vid gamla arbetsstugan i Korpilombolo år 1913. Foto: Borg Mesch/Kiruna kommuns bildsamling
Man fick straff om man pratade finska
Finska krigsbarn kommer med tåg till Sverige 1945. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån
Silversmideskonstnären Rosa Taikon poserar för kameran iförd traditionella kläder. 1966 Foto: Bernd Janusch/Hälsinglands Museum
Undervisning av romska barn i Frihamnen i Malmö år 1954. Foto: Sydvenskan.
En detalj av fasaden till Bajit ett hus för judisk utbildning och kultur i Stockholm. Foto: Karl Gabor.
Kamp för rättigheter genom historien
Exempel på organisering och kamp för rättigheter
Stockholms stora synagoga. Foto: Karl Gabor
Carl-Herman Tillhagen och Johan Dimitri Taikon på Tillhagens kontor på Nordiska museet 1947. Foto: Märta Claréus, Nordiska Museet
Den första skolan för romer hemma i familjen Taikons tält i Lilla Sköndal, Stockholm år 1943. Från vänster: Saveta med sonen Fardi samt Singoalla med dotter Raida. Foto: Vimar Ericsson/Svenska Dagbladet/Digitala stadsmuseet.
Det första samiska landsmötet i Sverige ordnades i Östersund år 1918. Syftet med mötet var att gemensamt diskutera den tidens aktuella politiska frågor. Här syns en del av mötets deltagare på Rådhusets trappa. Foto: Okänd / Jamtlis fotosamlingar (Public domain)
- bevaka frågor om samisk kultur
- bevaka samiska intressen i samhällsplaneringen
- arbeta för samisk språkutveckling
- informera om samiska förhållanden.
Invigning av sametinget i Kiruna stadshus den 26 augusti år 1993. Foto: Jan Collsiöö/TT.
Samer på väg mot norska ambassaden i Stockholm den 24 november år 2007 för att protestera mot minskade betesmarker. Foto: Bertil Ericson/TT.
Finska kyrkan, sedd från norr på Slottsbacken 2 i Gamla Stan i Stockholm, år 1904. Foto: Larssons Ateljé. Stockholms stadsmuseum
Diskriminering och utsatthet idag
Fördomar, rasism och våld- Negativa attityder och stereotyper om gruppen
- Fördomar baserade på religiös, etnisk eller kulturell bakgrund
- Hot och våld
- Nedvärderande språk, muntligt och skriftligt
Nazistiskt klotter på skolan Vasa real i Stockholm. Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT
Monica Kalderas talar under en protest i Malmö år 2015 mot Malmöpolisens registreringar av romer. År 2013 avslöjades det att polisen i Skåne hade fört ett register med nära 5 000 individer varav de flesta var romer. Foto: Erika Oldberg/TT.
Minoritetspolitik
Lagstiftning och rättigheter
Sveriges riksdag. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
- Du väljer din identitet.
- Ingen annan får säga att du inte tillhör en grupp om du känner att du gör det.
- Ingen får tvinga dig att tillhöra en grupp du inte vill vara del av.
- Du kan känna tillhörighet till en eller flera minoritetsgrupper om du vill.
- Du behöver inte kunna ett minoritetsspråk för att identifiera dig som nationell minoritet.
- Det är alltid ditt eget val - ingen annan bestämmer över din identitet.
Möte i Europarådet i Strasbourg, Frankrike. Foto: Sebastien Bozon/AFP/TT
- en för det samiska folket som ska vara klar 2026
- en för tornedalingar, kväner och lantalaiset som blev klar 2023.
Tidslinjer
Nedslag i de nationella minoriteternas historia1500-talet
1600-talet
1681
Kopparstick från cirka 1682. Bilden föreställer en scen från “Det stora judedopet“ i Tyska kyrkan den 29 september 1681. Bildkälla: Stockholms stadsarkiv (CC-BY)
1775
Aaron Isaac (1730-1816). Bildkälla: Judiska museet i Stockholm. Fotoreproduktion: Karl Gabor
1782
Judereglementet från 1782. Foto: Åsa Andersson Broms.
1838
1849
1859
1866
1870
1917
1938
Från 1938 stämplades alla judiska pass i Tyskland med bokstaven J för jude. Foto: Forum för levande historia
1940
1943
1945
Vita bussarna på väg in till Malmö, 1945. Foto: K.W. Gullers.
1952
1953
1955
1976
2000
2017
2022
2024
1512
I Stockholms tänkebok (protokollen från stadens råd) från 1512 finns den första uppgiften i Sverige som handlar om att romer kommit till Stockholm. Med nutida svenska blir texten: ”Den 29 september 1512. På ärkeängeln Sankt Mikaels dag kom romer till staden, vilka sades komma från Lilla Egyptens land. De hade sina hustrur och med barn med sig, och somliga hade späda barn. De fick husrum i Sankt Lars gillestuga och var trettio par. Deras hövitsman hette Anthonius, en greve med sin grevinna. De var i härberget, när Lasse Matsson etc. Staden skänkte dem tjugo mark.” Bildkälla: Stockholms stadsarkiv.
1525
1637
1642
1642 års ordning och stadga om tiggare och fattiga. I paragraf 17 som handlar om ”zigeuner och tattare” kan man läsa att, när ett sådant ”parti” påträffas ska de gripas och om någon av dem kan övertygas om tjuveri eller annan missgärning ska denne straffas till livet utan föregående rättegång. De övriga i partiet ska drivas från län till län ut ur riket. Kommer de sedan tillbaka ska de gripas och föras till något slott att arbete i i järn vid vatten och bröd. Detta var ändå en mildring av formuleringarna i 1637 års plakat som stadgade att ”Zigeunare och Tattare” skulle straffas till livet och deras hustrur drivas ur riket. Ordvändningarna i denna stadga finns i flera lagtexter rörande ”tattare” långt in på 1800-talet. Bildkälla: Frantzwagner Sällskapet.
1686
1700
1700 och 1800-talen
1812
1822
1852
1885
1907–1908
1914
1922
Affisch för föreläsningsserie om rasbiologi i samband med folktypsutställningen i Stockholm 1919. Bildkälla: Kungliga biblioteket, Vardagstryck.
1930 - 1970-talet
Förslag om lag till sterilisering 1933. Bildkälla: Statens offentliga utredningar 1933 :22
1933
Johan Dimitri Taikon. Foto: Carl J Larsson / Gävleborgs Dagblad
1935
1943
Lägerskola 1943. Den första så kallade lägerskolan startade i den romska familjen Taikons tält vid boplatsen i Lilla Sköndal i Stockholm. Till höger eleven Singoalla Taikon med sin son i knät. Fotograf: Ericsson, Vimar/Svenska Dagbladet. Bildkälla: Stadsmuseet i Stockholm
1948
1954
1960-tal
Katarina Taikon författare och förkämpe för romernas rättigheter, utanför Riksdagshuset under en demonstration 26 september 1969. Foto: Folke Hellberg/TT
1962 – 1965
1972
1988
1998
2000
2006
2011
2012
2013
Monica Kalderas talar under en protest i Malmö år 2015 mot Malmöpolisens registreringar av romer. Foto: Erika Oldberg/TT.
2014
2016
Ca 20 e. Kr
Kartan visar det område som traditionellt har brukats och använts av samer. Illustration/källa: Anders Suneson och Samiskt informationscentrum, www.samer.se
1000-talet
1300-talet
Bild från 1555 som skildrar byteshandel mellan nordbor (till vänster) och ryssar (till höger). Nordborna bjuder på torkad gäddfisk, mjöl, yxor, knivar, saxar och tyg. Ryssarna bjuder på skinn, pilar och bågar. Bilden är tagen ur boken Historia om de nordiska folken av Olaus Magnus.
1533
1600-talet
1602
1723
1730-talet
Makarna Anders och Sigrid Fjällberg, på väg till deras stuga i Arådalen, omkring år 1905. Anders var så kallad ”sockenlapp” i Oviken, anställd av de kommunala myndigheterna, främst för att utföra hästslakt, kastrering, hudavtäckning och liknande sysslor. Sådant som var strängt tabubelagda sysslor bland den övriga befolkningen. Foto: Nils Thomasson/Jamtlis fotosamlingar (CC BY-NC-ND 4.0).
1751
Lappmarksgränsen (svart streckad linje) och odlingsgränsen (röd streckad linje). Illustratör: Samuel Svärd
1751
1886
1903
1910
Porjus kraftverk 1922. Bildkälla: Teknik- och industrihistoriska arkivet/Tekniska museet (Public domain).
1913
1917
Det första samemötet den 6 februari 1917 i Trondheim. Bilden är tagen inne i Metodistkyrkan i Trondheim. Många av medlemmarna är klädda i samisk dräkt av sydsamisk typ. Bakom predikstolen syns från vänster Ellen Lie, Elsa Laula Renberg och pastor Trygve Wahlström. Hilfling-Rasmussen/Wikimedia Commons
1919
1922
1932
1962
1977
1993
Invigning av sametinget i Kiruna stadshus den 26 augusti år 1993. Foto: Jan Collsiöö/TT.
2000
2011
2019
Lycksele 2019. I tjugofem näveraskar bärs kvarlevor som ska jordfästas och ”återbegravas” vid en försoningsceremoni. Foto: Henrik Montgomery/TT
2021
2022
1000-talet
1100-talet
1200-talet
1436
1500-talet
Svedjebruk 1911. De så kallade skogsfinnarna levde sedan slutet av 1500-talet som svedjebönder i skogsområden i mellersta Sverige. Svedjebönderna använde en gammal jordbruksmetod där marken brändes för att frigöra näringsämnen. Vi vet inte om personerna på bilden är sverigefinnar. Foto: Nils Keyland/Public domain. Bildkälla: Nordiska museets arkiv.
1540-talet
1577
1700-talet
1809
Svenskar och ryssar strider vid Ratan 1808–1809 strax innan rikssprängningen. Avbildat av Carl Gustaf Gillberg någon gång under 1800-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons
1888
1896
1900-tal
1920-tal
1922
1939
Finska krigsbarn kommer med tåg till Sverige 1945. Bildkälla: TT Nyhetsbyrån
1954
1957
1976
1991
Undervisningsmaterial i Sverigefinska skolan i Eskilstuna. Foto: Thomas Henriksson / TT.
1991
2000
800-talet
1100-1200-talen
1328
1500-talet
1595
1602
1600 - 1700-talen
1809
1850 - 1900-talet
1870-talet
1888
Skolbarn i Övertorneå 1923. Bildkälla: Nordkalottbiblioteket
1899
1903
Barngrupp vid arbetsstuga i Korpilombolo år 1913. Bildkälla: Borg Mesch/Kiruna kommuns bildsamling
1922
1935
1950-1960-talet
1981
1987
2000
2015
Vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneå leddes flaggceremonin på Tornedalingarnas dag 2019 av författaren Bengt Pohjanen som assisterades av barnbarnen Sofia Tegelid och Mirjam Stoltz. Foto: Hasse Stenudd
2020
2024
Testa dina faktakunskaper
QuizVilket år erkändes de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken officiellt i Sverige?
Sedan vilket århundrade finns det bevis för att judar har bott i Sverige?
Vad var judar tvungna att göra för att få bo i Sverige innan 1771?
År 1781 antogs en lag som tillät judar att bosätta sig i Sverige och utöva sin religion under vissa villkor
Vad är meänkieli?
Vad kallas den traditionella samiska dräkten?
När firas sverigefinnarnas dag?
Från vilket århundrade är den första informationen om att romer kommit till Sverige?
Vad kallas den grupp av sverigefinnar som brände skog för att odla?
Vad heter den kända stickade tumvanten med flätad snodd och tofs?
Vad är en jojk?
Vad heter samernas parlament?
Vad berättar bilden?
Övning i bildanalys
