Del 1 – rasismens historia
Välkommen till Kunskap om rasism och likvärdigt bemötande - en webbfortbildning för offentliganställda. I fortbildningens tre delar kommer du att få ta del av historiska perspektiv på rasism, undersöka dess effekter på samhället i dag samt få kunskap om strategier för att främja likvärdigt bemötande för alla invånare. Vi inleder denna del med en definition av rasism som begrepp, som följs av ett ljuddrama som exempel på en bemötandesituation. Under hela fortbildningen kommer det att finnas utrymme för reflektion. Del 1 avrundas med ett kunskapstest.
Du tar dig genom fortbildningen genom att följa avsnittens ordningsföljd. Du kan när som helst gå tillbaka till tidigare avsnitt om du vill det.
Introduktion till del 1
- bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller
- på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Lag (2012:673).
Rasism står i strid med principen om alla människor lika värde och utgör ytterst ett hot mot hela den värdegrund som demokratin vilar på.
Kan kunskap om rasismens historia vara relevant i ditt uppdrag?
En bemötandesituation
Avsnitt 1Du ska nu få lyssna på ett fiktivt möte mellan en handläggare på Försäkringskassan och en invånare. Dialogen är baserad på verkliga händelser. Klicka på pilen (->) för att börja lyssna.
Skulle ett liknande bemötande kunna uppstå på din arbetsplats?
Vad tror du att Jonas bemötande kan få för konsekvenser för Birgitta?
Vilket råd skulle du ge?
Om du skulle ge Jonas något av följande råd för ett bättre och likvärdigt bemötande av Birgitta, vilket skulle du välja?
Kolonialism och slavhandel
Avsnitt 2Kolonialism 1400-1800-tal
- Sverige bildade år 1638 sin första koloni i Nordamerika (inte långt från New York) och kallade den för "Nya Sverige".
- Sveriges mest långvariga kolonisering var ön Sankt Barthélemy (1784–1887), en liten ö i det Karibiska havet. Ön fungerade som en knutpunkt för den transatlantiska och den inomkaribiska slavhandeln.
Hamnmotiv från Gustavia på S:t Barthélemy, Sveriges koloni i Karibien. Bild: Sjöhistoriska museet
Rasbiologi
Avsnitt 3Rasbiologi: 1930-1950-tal
Skolplansch, troligen från 1930-talet beskriver ”De fem olika människoraserna”. Bildkälla: Kungliga biblioteket, tillverkad av Gleerups universitetsbokhandel.
Hur motiverades steriliseringarna?
Cirka 30 000 personer tvångssteriliserades. Det var framför allt fattiga unga kvinnor och personer med olika funktionsnedsättningar, men även romer och resande. Hur motiverades steriliseringar? Kryssa för alla påståenden som du tror stämmer.
1948
1949
1965
1999
2019
Registrering av vissa invånare
Avsnitt 41939
1935-1939
1954
1962-1965
2013
Vad är problemen med registrering av invånares religion, hudfärg eller minoritetstillhörighet?
Klicka för alla alternativ som stämmer.
- dataskyddsförordningen (GDPR)
- särskild registerförfattning
- den kompletterande dataskyddslagen, det vill säga lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.
Segregation och diskriminering
Avsnitt 5Nomadskola, ca 1930. En lärare undervisar samiska barn i en skolkåta, Stora Axhögen, Härjedalen. Fotograf: C.G. Rosenberg / Nordiska museet
Lägerskola 1943. Den första så kallade lägerskolan startade i den romska familjen Taikons tält vid boplatsen i Lilla Sköndal i Stockholm. Till höger eleven Singoalla Taikon med sin son i knät. Fotograf: Ericsson, Vimar/Svenska Dagbladet. Bildkälla: Stadsmuseet i Stockholm
Renar på Nätrafjärden. Foto: Viktor Lundgren / Västernorrlands museum (CC BY)
Fråga 1
År 1922 grundades, efter ett riksdagsbeslut, ett statligt institut för rasbiologi i Uppsala. Chef för institutet blev Herman Lundborg som samtidigt var professor i rasbiologi. Det var det första statliga institutet i världen av sin sort. Vilket syfte sades det att institutet hade med sin "forskning"?
Fråga 2
Ett flertal nationella lagar och internationella konventioner har stiftats för att skydda invånare från diskriminerande lagar och diskriminerande handlingar. Vilka fem områden nämndes som centrala för att alla invånare ska ha tillgång till samma rättigheter i praktiken?
Fråga 3
