Del 2 – rasismen i dag
Du har nu genomfört den första delen i webbfortbildningen om rasism och likvärdigt bemötande för offentliganställda. Här börjar del 2, där du kommer att få möjlighet att lära dig mer om hur samhällsstrukturer och utsatthet för rasism i vardagen kan påverka levnadsvillkoren för de människor som du möter i din yrkesroll. Ta gärna stöd i kunskapen som du lärt dig i fortbildningens första del.
Introduktion till del 2
Introduktion
Få en översikt över de ämnesområden som denna del av fortbildningen behandlar.
Är kunskap om rasism i dag relevant i din yrkesroll?
En bemötandesituation
Avsnitt 1Du ska nu få lyssna på ett fiktivt möte mellan en handläggare på Socialtjänsten och en invånare. Dialogen är baserad på verkliga händelser.
Vad i handläggarens kontakt med Doreen bedömer du som ett bristfälligt bemötande?
Tror du att handläggaren skulle ha bemött Doreen annorlunda om Doreen exempelvis hade haft en annan bakgrund?
Vilket råd skulle du ge?
Om du skulle ge handläggaren något av följande råd för ett bättre och mer likvärdigt bemötande av Doreen, vilket skulle du välja?
Levnadsvillkor
Avsnitt 2Vittnesmål från Afrosvenskarnas forum för rättvisa
Faktafråga
I början av det här avsnittet fick du titta på ett filmklipp där Maria berättade om sina erfarenheter av rasism mot afrosvenskar. Hon nämnde bland annat diskriminering på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen Stockholm (2018) har med utgångspunkt i data från SCB jämfört skillnader i inkomst, typ av arbete och arbetslöshet mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen. Kategorin afrosvenskar omfattar här personer mellan 20 och 64 år som är födda i Afrika söder om Sahara, och alla personer i samma åldersintervall som är födda i Sverige men har minst en förälder som är född i Afrika söder om Sahara. Utifrån det som fortbildningen hittills har diskuterat, vilka samband tror du att studien pekar på? Klicka i alla alternativ som du tror stämmer.
Strukturell rasism och vardagsrasism
Avsnitt 3Kortfilm om stereotypa föreställningar i vardagen
Filmen visar hur fördomar kan påverka oss i olika situationer. Situationen i filmen bygger på verkliga händelser, men de medverkande är skådespelare. Platser och namn är fiktiva.
Kunskapen om strukturell rasism i Sverige är relativt låg. Vad skulle det kunna bero på?
Diskriminering och hatbrott
Avsnitt 4- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder.
- Hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken)
- Olaga diskriminering (16 kap. 9 § brottsbalken)
- Straffskärpningsregeln (29 kap. 2 § 7 brottsbalken)
Faktafråga
Vilka av följande situationer skulle kunna räknas som diskriminering i lagens mening? Klicka i alla alternativ som du tror stämmer.
Erfarenheter av bemötande
Avsnitt 5Är det tydligt för dig vad ett likvärdigt bemötande innebär inom din verksamhet?
Klicka på alternativet som bäst stämmer överens med ditt resonemang.
Fråga 1
Inom rättsväsendet finns exempel på hur afrosvenskar, muslimer, östeuropéer och romer har bemötts utifrån stereotypa föreställningar och utsatts för vardagsrasism och så kallad <em>rasprofilering</em>. Vilka fler exempel på erfarenhet av bristfälligt bemötande berördes i <em>Del 2</em>?
Fråga 2
Forskning om rasism framhåller tre miljöfaktorer som centrala vid diskriminerande beteenden i offentliga verksamheters möte med allmänheten. Vilka var det som nämndes i <em>Del 2</em>?
Fråga 3
Rasistiskt motiverade hatbrott är brott där motivet kan härledas till hat eller fördomar mot en identifierbar grupp, baserat på personens eller gruppens etnicitet, språk eller hudfärg. Varför anmäls inte rasistiska hatbrott i större utsträckning? Välj två korrekta anledningar.
