Till innehåll

Texter om historiebruk och nationalism

Vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter? Om dessa frågor finns texter på våra faktasidor.

    Nationalismens former

    Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Idag talar man om flera olika typer av nationalism som yttrar sig på olika sätt.

      Historia som mening och makt

      Historia kan brukas och missbrukas. När historia används i olika sammanhang kan man tala om historiebruk. Historia handlar förstås om det förflutna, men den säger ofta minst lika mycket om den tid som den skrivs i som om den tid den försöker beskriva.

      1. Människan är i första hand styrd av känslor
      2. Människan är i första hand styrd av förnuftet
      3. Jag är stolt över att vara svensk
      4. Det borde inte finnas gränser, alla skulle få röra sig fritt som de önskar
      5. Alla som bor i Sverige är svenskar
      6. Min nationalitet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet
      7. Mitt lands historia är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet
      8. Det är viktigt att vara patriot
      9. Man ska ställa upp för sitt land
      10. Den historia som presenteras i skolan är korrekt
      11. Den historia som presenteras i min lärobok i historia är korrekt

      • Är detta en oskyldig form av nationalism?
      • Vilka kan orsakerna vara till att den svenska nationalsången spelas innan en elitseriematch i ishockey i Sverige?
      • Vilka andra nationella symboler finns det?
      • Har de någon betydelse för er och i så fall på vilket sätt?

      • Hur ser Sverige och svenskarna på sig själva, spelar vi i elitserien eller i korpserien?
      • Om vi är bäst på något, vad är det i så fall?
      • Hur ser förhållandet ut till våra grannländer, Norge, Finland och Danmark? Är vi storebror eller lillebror?
      • Varifrån kommer föreställningar om olika länder och deras befolkning? Utgå från diskussionen ovan.
      • Har Sverige någon ärkefiende och i så fall vem och varför?

      • Kan man diskutera vad som helst i klassrummet? Om inte, vilka ämnen är inte acceptabla?
      • Undersök läroplan och skollag: Hur ser utrymmet ut när det gäller vad som får behandlas i klassrummet? Är allt tillåtet? Begränsas yttrandefriheten? Vad tycker ni om detta?
      • Det kan finnas elever närvarande i klassrummet som har en direkt koppling till en konflikt? Det kan till exempel handla om att man tillhör en av parterna i konflikten? Hur ska man tänka och agera då? Ska man undvika ämnet? Om inte, hur ska man hantera det faktum att ämnet kan röra upp känslor och leda till konflikter?

      • Hur brukar du göra för att försäkra dig om det någon säger är sant?
      • Hur brukar du göra för att försäkra dig om att den information du använder, tryckt och digital, är korrekt?
      1. Vad ska du använda källan till?
      2. Vem är ansvarig/står bakom källan?
      3. Hur, varför och när har källan tillkommit?
      4. Försöker författaren påverka läsaren på något sätt?
      5. Vilket budskap framkommer i texten? Har boken, tidningen, TV-bolaget eller förlaget en politisk hållning?

      • Analysera en del av din lärobok utifrån frågorna ovan, det kan vara ett kapitel
        eller en annan del?
      • Presentera och diskutera vad du kom
        till i grupp eller helklass.
      • Om du skulle vara källkritisk mot dina lärare, vad skulle resultatet bli?
      • Vilka krav bör man ställa på sin lärare och hur skulle det konkret kunna gå till?

      • Jämför innehållsförteckningen i din lärobok i historia med en från något annat land.
      • Vad fokuseras i de olika böckerna?
      • Vilka är likheterna och skillnaderna?
      • Vilka blir konsekvenserna av att vi har olika fokus i olika kulturer, geografiska områden och så vidare?
      • Skulle vi sträva efter att det var mer lika?
      • Bör medlemsstaterna i EU ha en gemensam inriktning för innehållet i historieundervisningen?

      • Varför har dess personer, situationer lyfts fram?
      • Vilka uppfattningar finns kring de, positiva och negativa?
      • Om du skulle få resa en staty av eller namnge en gata utifrån en känd historisk person, vem skulle det bli och varför?

      • Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån?
      • Ryms alla som bor i Sverige idag inom den svenskhet som beskrivs?
      • Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån?
      • Rymdes alla som då bodde i Sverige inom den svenskhet som beskrivs?
      • Skulle de beskrivningar som finns här kunna användas i en nutida lärobok, varför/varför inte?

      • Allt som hänt?
      • Allt som hänt och som vi känner till?
      • Allt som vi känner till som har hänt och som har bearbetats vetenskapligt?

      • Anser du att det finns någon historisk
        koppling till hur du identifierar dig själv?
      • Hur påverkar i så fall historien dig och
        din identitet?
      • Upplever du att historien skapar mening
        och sammanhang för dig och ditt liv och i
        så fall hur?
      • Finns det speciella händelser i historien,
        stora som små, som du upplever som extra viktiga?
      • Hur skulle du reagera om det visade
        sig att någon av dessa var osann?
      • Låt alla i gruppen läsa upp vad de skrev ovan
      • Diskutera likheter och skillnader

      • Björn Eklund m.fl., Ordfront magasin 7–8/2003, 10/2003
      • Maciej Zaremba, DN 2003-11-03, DN 2003-11-14
      • Gellert Tamas, Expressen 2003-11-13
      • Steve Sem-Sandberg, SvD 2003-11-17
      • Vad innebär det att ha ett vänsterteoretiskt perspektiv?
      • Vad är en antiimperialistisk tolkning?
      • Kan man argumentera som Johnstone gör och vad har hon för grunder för det hon säger?
      • Samma frågor kan ställas om den författare som uttalat sig mot Johnstones hypoteser.
      • Vilken roll spelar egentligen historien i denna diskussion? Det handlar ju om något som hänt relativt nyligen?

      • Läs stycket ”Vårt folk har alltid…." på den här sidan.
      • Vilken historiekultur anser du att du
        tillhör? Är det en eller flera?
      • Vilka faktorer lyfter du fram om du skull förklara ”din historiekultur” för någon?
      • Upplever du att din historiekultur är
        positiv eller negativ för din egen del?
      • Arbeta i grupp och presentera resultaten från det egna arbetet ovan
      • Diskutera likheter och skillnader

      • Varför används historiska referenser? Vad är det man vill förstärka? Hur lyckas man?
      • Hur påverkas du av kopplingen?
      • Vilken betydelse har det hur mycket kunskap man har kring den historiska kopplingen?

      • Vilka tolkningar görs av historiska händelser, beslut, förlopp och så vidare?
      • Vilken poäng vill politikern göra med dessa referenser eller tolkningarna av dem?
      • Uppfattar du resonemangen, slutsatserna som trovärdiga? I så fall varför / varför inte?
      • Undersök andra tolkningar av samma historiska referenser. De kan vara gjorda av politiker från andra läger, historiker eller journalister. Hur trovärdiga framstår politikerns tolkning utifrån detta?
      • Vad hände egentligen? Gör en egen värdering av vad som är den mest sannolika tolkningen.

      • Historiskt ursprung
      • Historiska konsekvenser
      • Olika typer av nationalism
      • Dess roll idag

      • Vad hände i Jugoslavien under det andra världskriget? Gör en kronologisk översikt.
      • Vilka var Chetniks och vad stod de för?
      • Vilka var Ustasja och vad stod de för?
      • Vilka är de viktigaste händelserna kopplat till dessa två gruppers aktiviteter under det andra världskriget?
      • Hur ser serberna på Ustasja?
      • Hur ser kroaterna på Chetniks?
      • På vilket sätt är detta viktigt för grupperna än idag?
      • Hur värderas dessa händelser i ett mer ”objektivt” perspektiv, till exempel inom historievetenskapen?

      • Vad sa politikerna?
      • Vilka händelser tog de upp?
      • Vilka känslor spelade på?
      • Vilka händelser i samtiden lyfte de fram?

      • Hur ser de olika parterna, serber, kroater och bosniaker på orsakerna till kriget? Vilka är skillnaderna och vad beror de på? Här kan fördjupningstexten Offer för historien vara till hjälp.
      • Under kriget bedrevs det så kallad etnisk rensning. Vad är det, vem utförde det och vilka blev konsekvenserna? Finns det konsekvenser av detta kvar i området idag?

      • Vad visar på den egna gruppens storhet?
      • Vilka är de stora oförrätterna?
      • Vilken roll spelar religionen?
      • Hur ser omvärlden på de olika
        parternas skuld och ansvar och hur
        stämmer detta med parternas egen
        bild? Vilken betydelse kan det ha om
        dessa bilder skiljer sig åt?
      • Vilken betydelse kan det ha om ett land och dess innevånare ser sig som offer eller förövare?

      Relaterat

        Bild av en man på en bro.

        Till startsidan för materialet "Nationalism och historiebruk i forna Jugoslavien"

        Ett material för gymnasiet med övningar och faktatexter om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning.

          Faktatexter om nationalism och historiebruk

          Vad är det som gör att det är så lätt att med historiens hjälp övertyga både sig själv och andra? Vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter?
            En kvinna håller upp fotografier av hennes man och söner.

            Fakta om folkmordet i Srebrenica

            Här hittar du fakta om kriget i det forna Jugoslavien, och om hur nationalism i extrema former kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning.