Här förklarar vi undervisningsmaterialets olika delar och ger tips på viktiga saker att tänka på innan du börjar undervisningen.
Innan du sätter igång med undervisningen
Här är några viktiga aspekter att ta i beaktande när du förbereder dig. Ta gärna del av dessa innan du bestämmer dig för hur du ska lägga upp din undervisning.
Poddavsnitt: Att undervisa om Sverige, slavhandeln och slaveriet
Lyssna på jämlikhetskonsulten Patrick Konde och gymnasielärarna Siri och Marika som diskuterar begreppsanvändning och delar sina tankar om undervisning i ämnet.
Om minoritetsstress
Här kan du läsa mer om vad minoritetsstress innebär och hur du som verksam i skolan, folkbildningen och vuxenutbildningen kan agera. Texten är skriven av jämlikhetskonsulten Aygül Kabaca.
Viktigt att tänka på
Att undervisa om Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln och slaveriet är att berätta om en del av Sveriges historia som inte haft en självklar plats i olika läromedel. Det är också viktigt att tänka på till exempel vilka ord och begrepp du använder eller hur du skapa en trygg undervisningssituation.
Ord och begrepp som används
Ett sätt att jobba med filmen är att spela upp en bit, pausa, reflektera och berätta något fördjupande och fortsätta så eller låta eleverna läsa några av texterna vid pauserna.
Filmen är relativt kortfattad så förmodligen väcks en del frågor hos dina elever/deltagare. Försök att lämna utrymme för reflektion. Du kan göra ett liknande upplägg som ovan med att pausa filmen och ställa en fråga. Här är det dock bra att vara medveten om att det kan var svårt för eleverna/deltagarna att diskutera nyanserat och välgrundat kring en reflekterande fråga om de inte tidigare fått mer kunskap i ämnet än vad filmen ger. Risken är att diskussionen utgår ifrån förutfattade meningar i stället för kunskap.
I filmen väcks frågor om vad vi vill minnas och vad som händer när vi väljer bort delar av historien. Dessa frågor kan du som lärare med fördel diskutera antingen i början av undervisningsmomentet eller i slutet. Koppla gärna på diskussioner om historien som identitetsskapare, historiemedvetande, historiekultur och historiebruk här.
Den första kartan är en översikt över den transatlantiska slavhandeln mellan 1500–1900. Den kan vara en visuell hjälp när du som lärare vill ge en helhetsbild. Den synliggör också mängden av människor som togs från Afrika och vart de fraktades. Ett vanligt missförstånd är till exempel att den transatlantiska slavhandeln framför allt gick till Nordamerika. Som framgår av kartan kom en stor andel av de förslavade människorna till Sydamerika. Det är dock viktigt att inte relativisera eller förminska genom kvantitativa fakta. Slavhandeln och slaveriet var naturligtvis omänskligt vare sig det var 1 eller 1 000 000 människor som drabbades.
Kartan är en modifierad version av den översiktskarta som återfinns i databasen över slavhandeln, Slave Voyages. Databasen bygger på flera olika undersökningar och visar att omkring 12, 5 miljoner fångar lastades på skepp i Afrika. 11 miljoner av dem hamnade i Syd- och Nordamerika och Karibien. För mer information, gå till webbplatsen slavevoyages.org.
Den andra kartan visar på svenska S:t Barthélemys närmaste omgivning och vilka kolonialmakter som ägde de omkringliggande öarna. Denna karta kan var en visuell hjälp när du som lärare visar på att Sverige var en kolonialmakt. Den ger också en bild av hur nära vi var de andra kolonialmakterna.
Den tredje kartan zoomar in på området där svenska skepp lade till för att köpa förslavade människor. Området ligger i det som idag är Ghana, Togo, Benin och Nigeria. I Ghana låg också den handelsstation som inrättades av svenskar på 1600-talet. Kartan är med i texten Svenska slavskepp. Du kan utgå ifrån den bilden när du vill utgå ifrån den bilden när du vill berätta för eleverna/deltagarna om det.
Denna karta som visar det svenska skeppet Fäderneslandets ungefärliga rutt från Sverige, via Portugal och vidare till den västafrikanska kusten och ön S:t Barthélemy, samt tillbaka till Portugal. Även andra skepp åkte ungefär denna väg.
Fördjupa din kunskap
Lästips för dig som vill veta mer om slaveriets historia eller ta del av rapporter om afrofobi idag.
kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
