I historieundervisningen i grundskolans årskurser 7–9 ska 1900-talets folkfördrivningar och folkmord behandlas. Specifikt nämns i kursplanen Förintelsen och Gulag.

Den nazistiska s.k. judepolitiken, som från och med sensommaren och hösten 1941 övergick i den ”slutliga lösningen av judefrågan”, resulterade i ett globalt, systematiskt och totalt folkmord på mellan 5,3 och strax över 6 miljoner judar.

Förnekandet av Förintelsen är ett internationellt fenomen som främst förekommer i Europa, Australien och Nya Zeeland, Nord- och Sydamerika samt i arabisktalande och muslimska länder.

Hur kan vi veta att Förintelsen har ägt rum? Svaret är att forskningen och historieskrivningen om Förintelsen, precis som all annan historieforskning, bygger på källkritisk analys av ett i detta fall ovanligt omfattande historiskt underlag, det vill säga stora mängder av olika slags dokument från många skilda källor: fotografier, filmer, ljudinspelningar, fysiska lämningar och vittnesmål av överlevande, förövare och andra vittnen.