Till innehåll
En grupp gymnasieungdomar står och sitter vid plåtskåp i en skolkorridor.

Om minoritetsstress

Här kan du läsa mer om vad minoritetsstress innebär och hur du som verksam i skolan, folkbildningen och vuxenutbildningen kan agera. Texten är skriven av jämlikhetskonsulten Aygül Kabaca.

Det finns bra normer som hjälper oss att hålla ordning i samhället, och det finns dåliga normer som begränsar oss i vårt handlingsutrymme.

Minoritetsstress kan upplevas av individer i mötet med orättvisa i samhället.

  1. Att vara vaksam och förvänta sig att bli avvisad. Detta beteende kan manifesteras genom att en elev till exempel håller sig för sig själv, inte tar plats i rummet, undviker att svara på frågor, eller är för snabb på att dra tillbaka något hen gjort eller sagt i ett försök att förekomma eventuell kritik från andra.
  2. Försök till assimilering, att vilja dölja och undvika sin normavvikande identitet. Det här beteendet kan ta sig uttryck i att eleven till exempel på ett överdrivet sätt försöker agera i enlighet med vad som anses vara typiskt svenskt, att undvika att referera till ens etniska tillhörighet, extra språk eller utökade kultur.
  3. Internalisering av osanningar och förtryck, att nedvärdera sig själv. Detta beteende kan handla om att inför andra och i samtal med både lärare och elever prata illa om sig själv. Det kan göras på ett ledsamt eller hopplöst vis, men också på ett, förvisso kanske påhittat, skrytigt sätt, där eleven beskriver sig själv utifrån sina tillskrivna tillkortakommanden och gör en poäng av att vara den dåliga, eller det värsta.

Det kan vara svårt för de som befinner sig inom normen att förstår hur det är att stå vid sidan av den.

  • Rannsaka dig själv och din egen position. Befinner du dig inom normen eller avviker du från normen och drabbas, eller riskerar att drabbas av minoritetsstress? Vad får det för inverkan på din relation till eleverna/deltagarna?
  • Kolla igenom undervisningsmaterialet. Håller det en antirasistisk och inkluderande ton även när det beskriver historiska eller nutida händelser som drabbat/r personer som marginaliserats av samhället? Om så, går de att ersätta med bättre material, eller kan de användas ihop med en förklaring till varför de är skrivna på ett förlegat/skadligt sätt?
  • Checka in med dina kollegor. Hur gör de, kan ni agera varandras bollplank vid behov, nyttja varandras erfarenheter och kompetenser, oavsett normposition?

Sidan uppdaterades senast 2023-02-15

Relaterat innehåll för lärare

    En tavla hängandes på en vägg, ovanpå syns skuggan av en person.

    Tillbaka till sidan "För lärare"

    För dig som ska undervisa om Sverige, slavhandeln och slaveriet. Här presenterats materialets olika delar och du får tips och råd på viktiga saker att tänka på.
      Två unga personer sitter i ett klassrum och samtalar

      Poddavsnitt: Att undervisa om Sverige, slavhandeln och slaveriet

      Jämlikhetskonsulten Patrick Konde och gymnasielärarna Siri och Marika diskuterar begreppsanvändning och ger tips och råd till undervisningen.
        Svarta barn och vuxna uppställda vid ett bostadshus.

        Att tänka på innan undervisningen

        Det här materialet tar upp del av Sveriges historia som sällan lyfts fram. Här tar vi upp sådant som rör läromedel, begreppsanvändning och att skapa en trygg undervisningssituation.