Här kan eleverna läsa om ett 30-tal platser som alla har koppling till den röda terrorn.
Bakgrund
Här finns texter som syftar till att ge en bredare bakgrundsbild till platser som eleverna läser om.
Tidslinje
En tidslinje som kortfattat berättar om viktiga skeenden i Ryssland och Sovjet mellan 1900 - 1991.
Övningar
Övningar till faktatexterna.
Miniredovisningar
I den här övningen får elever/deltagare lära sig mer om platser som användes av Sovjetunionens regim för att utöva kontroll över befolkningen. I övningen får eleverna/deltagarna varsitt kort och ska med hjälp av kortet hitta en plats på en digital kartan.
Individer som drabbades
I med den här uppgiften får elever/deltagare lära sig mer om hur enskilda individer drabbades av Sovjetunionens terror, förtryck och kontroll. Genom att utgå från enskilda individer kan eleverna/deltagarna lära sig hur Sovjetregimen organiserades för att utöva i det närmaste total kontroll.
Journalist eller guide
I den här övningen får elever/deltagare välja mellan att vara journalist eller guide som arbetar med att berätta om platser i Moskva och dess betydelse i den Sovjetiska regimens system för att utöva terror, förtryck och kontroll.
Att minnas
I den här övningen får elever/deltagare lära sig mer om hur man i Ryssland i dag minns terrorn, förtrycket och kontrollen som var genomgående i hela Sovjetunionens historia.
Tidslinje
I den här övningen får elever/deltagare utveckla sin förståelse för hur terrorn, förtrycket och kontrollen växte fram och var ständigt närvarande i Sovjetunionens historia.
Större övningar
I de här övningarna får elever/deltagare lära sig mer om hur terrorn, förtrycket och kontrollen ständigt var närvarade i Sovjetunionens historia. Uppgifterna är tämligen omfattande och lämpar sig för fördjupningskurser på gymnasiet eller vuxenutbildning på motsvarande nivå.
Kunskaper om det valda kunskapsområdet.
Förmåga att bearbeta, analysera och diskutera kunskapsområdet ur olika aspekter samt att relatera kunskapsområdet till omvärlden.
Förmåga att tillämpa ett kritiskt förhållningssätt i arbetet med kunskapsområdet.
Förmåga att presentera kunskaper inom området i olika sammanhang.
Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområden kan vara arkeologi, EU, freds- och konfliktfrågor, globala utvecklings- och rättvisefrågor, interkulturell kommunikation, kriminologi, litteratur på olika språk, lokala eller regionala studier, mediekommunikation, miljöhistoria samt tolkning och översättning. Samband mellan kunskapsområdet och omvärlden.
Uttrycks- och presentationsformer som är relevanta för kunskapsområdet och för humaniora eller samhällsvetenskap i allmänhet, till exempel debattartiklar, muntliga framställningar, utställningar och vetenskapliga rapporter. Anpassning till syfte, mottagare och situation.
Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.
Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.
Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
Kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter.
Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer.
Förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.
Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.
Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
Relaterat
Elevtidning om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten
Elevtidningen skildrar på ett lättillgängligt sätt händelser i Sovjet, Kina och Kambodja ur ett ungdomsperspektiv.
Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten
Några av de värsta brotten mot mänskligheten i modern tid har begåtts av kommunistiska regimer i olika länder. Brotten riktades ofta mot den egna befolkningen som utsattes för tvångsförflyttning, svält, tortyr eller avrättningar.
Vittnesmål från kommunistiska regimers brott mot mänskligheten
Här hittar du vittnesmål från personer som berättar om sina erfarenheter från olika kommunistiska regimer.
